Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1847, sida 2

ämnade att begagnas mot en siende. Minst al allt bör man, under tider af fred och då inga politiska oroligheter gitva anleduing dettill, öfverlemna åt en militärmyndigbet, att, i händelse af folkskockningar, eller tilldragelser, sådana som den, hvilken egde rum bärstädes den 9:de November, med förbigående af civilauktoriteterna (Konungens Besallningshalvande och polisborgmåstaren) handla på egen hand såsom den för godt synes, eller såsom den behagar tyda lagar och författningar. Vore vi älskare och förfäktare af gamla privilegier och företrädesrättigheter, så skulle vi tillochmed kunna åtaga oss alt bevisa, det den af Hr statsrådet Peyron på nådigste befallning till bärvarande t. f. kommendant under den 16:de November allåtna skiilvelse är rent af stridande mot 14:de 2:n i det privilegium, som Konung Gustaf II Adolpb förunnat Götbeborgs stads innevånare. Det heter newl. bland annat i nyssbemälte 2: eoch på det denna Wår Stad Götheborg från hall Våldsamhet och Molestation må vara fredad dloch med Auctorite och god Politie, ju längre sju bättre tillvexa, ulltså befalle Wi alle och ben hvar, Ståthållare, Besallningshafrande och ealle Wåra Officerare och Tjenare uti Mära a Fustningar, Slott, Stader, Gårdar och Byar ai gemen, uti hela IYÄärt Rike, att ingen ebland dem understär sig, vid undvikande af ovilkorligt hårdt straff, öfver Wår Stad Götheebor9 och dess Borgare, på Deras Personer, ÅGods eller Tjenare, någon Jurisdiction, aVåldsamhet, Arrestamenta, elsler något Våld under förment cRättighet föröfva.s Men, som sagdt är, vi höre icke till dem, som lörsäkta gamla privilegier, eller lordre beslåndandel af undantagslagar för vissa samhällen eller klasser. Vi blot sordre, att icke vår stad må för framtiden blifva, så alt säga, ställd under krigslagarne, och vi anse oss med så mycket mera skål kunna fordra detta, som hvarken Ystad eller Norrköping, der älven rätt allvarsamma pöbeltumult soc ej så minga år sedan, och till och med helt nyligen, egt rum, icke blilvit sördenskull öfverandtvardade åt en militärmyndigbets temporära förgodtsinuaude. Oss synes det hafva varit råttast och rigtigast, att, om höga vederbörande funnit, det härvarande civilauktoriteter vid ifrågavarande tillfälle i någon mån uraktlätiv de pligter, dem åläg att uppfylla, då genom justitie-kansleren, sedan deras lörklaring öfver sörhallandena blifvit inhemiad och de deri anförde ursakelsegrunder ej beluunits vara giltige, låta gilva dem den varning eller tillrättavisning, som vederborde. Alt, på sätt nu skett, sor framtiden berättiga eu annan myndigbet till utosvande af den makt, som dem ensamt tillkommer, är hvarken lorsigtigt, rättvist eller ändamålsenligt. Också skulle vi belst vilja tro, att den ossiciella skrilvelsen endast eger krast och verhan så länge som ur osverstelosinant Th. Clanceys förordnande lin kommendant i Götheborg räcker, samt att den sedan välförtjent lägges vill de aregeringshandliogera, som man belst skulle önska aldrig balva blilvit uttärdade. Sedan ofvanstående redan var nedskrifvet och satt för tidningen, halve vi erhållit nedanstående utdrag ur ett bref, dateradt Stockholm den 5:dje innevarande månad så lydande: I afton uppträder mamsell Lind å kongl. atheatern för första gången elter sin återkomst alill fäderneslandet. Redan i går afton kl. 9 abörjade queue bildas, för att kl. 9 i dag på amoigonen köpa biljetter. kl. 1 om natten öråckle den nästan tvärs öfver Gustaf Adolss atorg, under ömsom fredlig, ömsom argsinå aträngsel och skuffning Omkring kl. 4 på amorgonen anlände en trupp jernbårare, som agjorde choque på gamla queuen sör att intaga adess plats, då en häftig strid uppstod, många (menniskor förderfvades, och en norrsk jägare ablef så illa tilltygad, att han i dag på sormidadagen aflidit. När dorrarne till operan kl. amellan 6 och 7 f. m. öppnades, blef ny villeravolla, och mänga menniskor af båda könen bueros bort nalsdode. Först kl. !2 40 på förSkrifvelsen är nemligen ställd till t.f. kom1