Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1847, sida 2

lunda, all sör sjelsva egendomen blifvit betalt endast 50.000 r:drar:gs, samt för inventarier etc., hvaribland ett utmärkt väl vårdadt orangeri, 3000 r:dr samma mynt. Vi bafva i dag emottagit Ilamburgerpost al den 15:de dennes. De liberale i Schweitz synas söla. Det väntade allmänna ansallet på Jesuitkantonerne hade ännu ej egt rum. Waadtländska trupperne (killiet Constants division?) hade dock från Waadt iuryckt i Kanton Freyburg och besatt distrikten Ssässis, Dompierre, Remund och Rue, utan att röna något motstånd. I staden Bern gick den 9:de och 40:de ett alarmerande rykte, att Luzernarne inlallit på kanton Berns gebit och tillbakaträngt Bernska trupperna. Det bekräftar sig ej att Santa Anna blifvit tillfångatagen och dödad. Enligt de sednaste noliserna bade han ännu i behåll högsta befälet öfver armen, ehuru ban nedlagt presidenturen. KORRESPONDENS. Stockholm den 16:de Nov. Riksdagen blet i går , med vanliga högtidligbeter, kallad och kungjord. Konungen utnämnde presidenten , grefvo Gustaf Adolph Sparre till landtmarskalk, hvilken, sedan han emottagit landtmarskalhksstafven och aflagt landtmarskalkseden inför Konungen, på vanligt sätt beledsagad af de två åldste grefvarne, begaf sig tll riddarhuset, för att anordna om adelns kallande till anteckning, m. m. Härefter utnämnde konungen erkebiskopen, enligt riksdags-ordningen, till talman för presteståndet och biskop Hedren till vice talman, och aflade desse insor konungen talmanseden. I dag har på riddarbuset första anteckningens första upprop egt rum, och halva presteborgares och bonde-stånden, på slottet, för justitie statsministern styrkt sin bebörighet, for att så sina poletter. Forst om Lördag lära plena kunna i alla stånd hallas, och stånden belsa hvarandra, sedan borgareoch bondeständen fått sina talmän, och först om Tisdag kommer Konungen alt i plenum plenorum på rikssalen öppna riksdagen, läta upplåäsa berättelsen om hvad sig i rikets styrelse tilldragit, samt lemna propositionen om stalsverkets tillstånd och bebof. Utskottsvalen komma således icke att ske sorr, än den 24:de eller 25:te dennes ; men det säges, att i adeln skola redan de konservatives ledare hasva satt sig i rörelse för valen, medelst uppgörande al elcktorsoch utskotts-listor ; och nog ör biskopslistan, såsom den kallas, redan påtänkt i preste-ståndet. Att imellertid dessa val till en ej obetydlig del bero af throntalets karakter, kan antagas för säkert; tv visar detta, att Regeringen lemnat den allt förvirrande så kallade neutraliteten, så stå efter all min öfvertygelse sakerna så, att i begge stånden den liberala sidan kunde tillkämpa sig åtminstone en betydlig del af utskottsplatserna. Det år derpå, som riksdagens gång hufvudsakligen beror ; och vill Regeriogen icke heller nu genom ett öppet handlingssätt bringa det så långt, att ätminstone utskotten kunna uttrycka det allmänna tänkesättet, om ock ståndspluraliteterna svika, så visar hon en kortsynthet och en brist på politiskt mod, som måste ädraga henne svåra olägenheter; ty enhvar bör kunna inse, att det ej i längden kan bära sig, att, utan stöd af representationen , och utan tillit af nalionen, alltmer ådraga thronen sjelf ansvaret för rikets