CT I IDEAS G 2 K.G. ENGLAND. London deu 9:de Nov. En af de förnämste bankirerne i landsorten har underrättat sina korrespondenter, att ban tänker ändra sitt operationssätt och tillika förklarat, att han sramdeles icke lemnar någon, hvem det ock månde vara, några sörskoll. Globe, som omförmåler detta steg, anser det kunna ba vådliga följder för en mängd sabrikanter, och menar derjemte det vara vigtigt, att erfara, om bankirens förklaring står isolerad, eller är resultatet af en ofverenskommelse emellan provincial-bankirerne, äsystande att bringa deras operationssätt mera i ölverensstämmelse med banketablissementernes i London förfarande, eller slutligen, om den är förelöparen till någon rezeringsåtgärd med det ändamälet att inskränka bankväsendet inom fornustigare gränsor. Enligt en uppgift i Sun heter det ifrågavarande bankirbuset Jones Loyd Co. i Manchester. Den tillärnade nya operationsplanen synes dock ännu vara insvept i et. mysliskt mörker, Adelu börjar nu äfven få känningar afpenningeknipan. Herc Campbell af Islay, en nära anförvandt till hertigen at Årgyle, bar i följd al ett öfverdrifvet slöseri jemte spekulationer i egendomar och jernvägsaktier, mäst inställa sina betalningar. fans skulder beräknas till 600,000 e. Bland hans kreditorer besinna sig flera banker i Glasgow, som dock äro sullkomligt betäckta genom inteckningar i godsen, som till sitt värde betydligt ölverstiga skuldbeloppet. Lord Belhaven, en i Lanarkshire residerande pår, hvars samiljnamn är Hamilton, äfvensom en i samma gresskap boende baronet, Sir Wyndham Carmichael Änstruther, hafva också inställl sina betalningar. Lorden, som var egare af betydliga brännerier, har passiva för 600,000 L. Baroneten synes ba spekulerat i byggnadsvirke. Till do redan (i går) omförmälta fallicerade husen kommer äfven ett ostindiskt hus i Liverpool, Georg flargraves, hvars passiva skola vara betydande. En del irländske parlamentsledamöter och andre ansedde män bafva den 4:de hållit ett möte i Dublin för att diskutera och besluta bvad som vid stundande parlamentssession vore alt göra för Irland. Ilvad församlingen förenade sig om att genomdrifva, går hulvudsakligen ut derpå, att till den närvarande nodens afbjelpande Irlands egna penningekraster utesultande tagas i anspråk, men att i stället sor den bördorna ojemt sordelande sattigskallen någon annan skatt för åndamalet utskrifves, vidare alt till det irländska eländets grundliga bolande en inkomstskatt (hvarifrån Irland bittills varit befriadt) införes, förpaktareförhallandena regleras och anstalter vidtagas till höjandet af landets industri. llerr Roebuck, den bekante radikale (. d. parlamentsledamoten, som vid sista valet i Bath fick ligga under för lord Ashley, har af sina talrika anhängare, såsom tecken tiil deras erkånnande af hans förtjenster, erhållit an gäsva af 300 i guld, inlagde i ett med mycken konst arbeladt schatull, som jemte en adress ölverlemnades honom på stadshuset i Baths den 4:de dennes, i närvaro af 2000 personer. Amiral Gordon boll vid tillfället ett tal, i hvilket ban uppräknade herr Roebucks sörljenster om reformernas sak. I sitt svar vidrörde R. den nuvarande politiska ställningen och förklarade sin åsigt vara, att en stor kris förestår England, en väldig kamp, icke blott emellan fribandel och monopol, uian öfverbufvud emellan bankelrihet och reaktion. Och i denna kamp hoppades älven ban att få taga någon del. Han tadlade äfven temmeligen skarpt, att Cobden for sin plebejiska härkomsts skull blifvit estersatt vid det sista ministerombytet och säg häri ett begrundansvärdt tecken till det aristokratiska inflytande, som af nationens mån bör bekämpas. Erkebiskopen i York, dr Harcourt har allidit i den böga aldern af 90 är. Times Madriderkorrespondent ger all sorstå, all ministrarne, dertill naturligtvis instruerade af den gamle rånksmidaten ULuillerierna, söka alt åter införa den forn spanska styfva hofetiketten, för att göra lisfvet så tungt som möjÄÖ .. Öl1a ldAa 121 21444. 4