Hvad kan och bör yTtKas vid blifvande riksdagen. Användandet af en del utaf bankovinsten samt statsöfverskotten till allmänna arbeten, af nytta för produktionen, handeln och industrien. Det bar redan förut (art XIII) blifvit sramståldt, huru onskvårdt det vore, att banksystemet så ordnades, att nationen i allmänhet droge föordel at kreditsedel-vasendet, genom riksbanken, samt att de enskille bankernas sedelrörelse, såsom i grunden olaglig, samt ytterligt gynnande blott euskilta interessen och sälunda skadlig för det allmänna, matte upphöra, in. m. Om Rikets Stånder skulle i den andan besluta foch de kunna det, ty i den stånd de nedsätta riksbankens ränta och ställa lanekontor vid sidan af proviacialbankerna, maste dessa tvingas att nöja sig med en sor landet nyttigare bankrörelse) depositionsoch uppoch afskrilningsamt uppoch utlaningsrorelse; så är det säkert att en ganska betydlig sorokniag al bankens rörelse kunde lillvågabringas och betydlig årsvinst deraf erhållas. Redan nu uppgår bankovinsten, om nuvarande lånerörelse med verksamhet bedrilves, till nära millionen, och den skulle lätt kunna genom dylika arrangementer fördubblas, utan att blottställa bankens säkerhet. Man har visserligen, och med rätta, tvekat att använda denna bankovinst till Statens behos, och rigtigt bar man insett, att om den skulle dragas ifrån bankens eget förstärkande, borde den utgå i produktiv väg. Men ätven delta har ansetts kunna ske blott till en mindre del; och banken bar sålunda icke på det sättet kunna gagna det allmänna, så mycket den kunde. Skulle nu flera banko-kontor inrättas, så bör älven en stor del af bankovinsten ät banken i början reserveras, för att betrygga den u-sträckta rörelsen. Men någol kunde visserligan genast, utan fara, användas för allmänt håäsla, samt om några år ganska betydliga summor. f Man bör hoppas att Rikets Stånder, genom ev förnuftigare reglering af grundskattema, ett billigare tullsystem, och en bättre regering af riksgålds-bontorets rörelse, sätta sig I tillfälle alt icke behosva så härdt betunga de skattdragande, producenter och konsumerter; hvarigenom , da kontorets kredit rätt handhades, de hittills vanligtvis öfverdrifna åverskotten äå statsinkomsterna kunde undviks, och inga betydliga medel åndamålslost udandragas solkets rörelse; men i alla fall kn man ej vånta, att verkningarne af ett såant klokare syslem nu genast kunde visa så.x Stiatsofverskott komma säledes alltid att sias; och i samma mån en del afgifter på konumtionen nedsattes, torde de snarare komma at okas. Under så fatta omstandkheler är det af vigt, alt de sålunda för banfnh och statsverket obebosliga vinster och öferskott åter utstromma i allmänna rörelsen fö att der sprida lif och verksamhet ; och då et sker, böra de natarligtvis begagnas till dana andamal, att nyss antydda mål derigsom vinnes. betta sker, om medlen, dels i åneväg, dels såsom anslag, användas till allmåna arbeten, af nytta lör produktionen, bande och industrien. Principen har Såsom sagdt är, redan till en del blifvit erkädben bör dock i tillämpningen med na Omsorg fullföljas. Man bör akta sig för at låta låneoch gåfvo-anslagen bero af reptsenUnternes utbyten af välvilja; och den fodberecande granskningen bör vara mera noggnnn Gh stödd på säkrare grunder, än hvad ån i almänhet varit. Om man icke kan fullt lyckas häri, böra åtminstone representantero sökadetta mål, och framförallt af Regeringen och vederbörande ewbetsverk fordra att dessa beten systemaliskt planläggas, så att mån ickeråkar att genom origtiga for21224. n flun Add — 1 rag