CTRLHEIAES NYHETER. SCHWEII2. Från Bern räcka underrättelserna till den 351:ste l. m. Ånnu bade edslorbundsdagen icke sormelt uttalat exekutionsbeslutet emot separatsörbundet, men kriget kan, att doma af alla sig soreleende omständigheter, ej uteblifva. Jesuitkantonerne hade imellertid, om icke sor annat, atminstope för att vinna tid, börjat underhandla. Först hade den 27:de och 28:de s. m. på det neutrala Basels (staden) inbjulning egt rum en stedskonferens, som gick sönder i foljd af Luzernt ska ombudet Meyers oesterrättliga beteende. 4 ständernes sammankomst den 29:de uppträdde likvisst Meyer och projekterade sasom det bästa förmedlingsförslaget ett förut alZug proponeradt, men då sorkastadt sorslag, att separ at ssorbundet upplöser sig under vilkor atltjesuitfrågan fär falla. Under debatten uppstod en ordvexling emellan Meyer och edsförbundsdagens president (tillika ombud sor förorten Bern) berr Ochseobein, dervid den förre, med handen lystad mot himmeln utropade: (Gud vare domare emellan er och miglo Ombudet från Solotburn, herr Mumnzinger yttrade då, att det vore löjligt att anropa Gud i en djefvulsk sak. Meyers begäran alt lå Munzainger kallad till ordning gick icke igeuom. slutet at hela debatten blef, att ständerna med den vanliga wajoriteten, 1222 röster, förkastade Luzernerombudeis förslag, hvarpå denne proteslerade emot beslutet och temnade salen, atsoljd af ombuden från de sex andra separalsorbundskantonerne. Icke väl utkomne frän sessionssalen, begålvo sig alla sju separatsorbundsombuden genast från Bern till sina hemorter. Ryktet sörmåler, att separatsörbundet älven under fransk bemedling, sökt inleda sredsundeshandlingar, och det beter att Rossi, den sräan Rom rapellerade gesandten, som på hemvägen nu besinner sig i Bern, har till uppgift att bemedla en arutten fred för att på det sättet bjelpa det retrograda partiet ur klämman. För öfrigt tror man, att separatförbundet sorst, elter att dess anhallan bos främmande makter om hjelp blilvit afslagen, begynnat freds-bemedlingssorsoken. Regeringen (statsrådet) i kanton Nenenburg (preussiske kungens tillbörighet, bar vägrat att lemna sin kontingent till edsforbundsarmeen. A ständernas sammankomst den 30:nde Oct. satlades, oakladt alla invändningar af Neuenburgs edslörbundsdags-ombud det beslutet, att kanton Neuenburg skall uppmanas att utan uppskof ställa sin kontingent under edssorbundets kom mando och förklaras ansvarig sor alla följderna af eu dröjsmål eller eu vägran samt att ständerna förbebålla sig de vidare åtgärderna. Stora rådet i Neuenburg har idellertid godkänt regeringens neutralitetsförklaring. Den 50:de f. m. beslatade äfven ständerna, att reserven och landlvärnet i alla kantoner, som icke böra till separatsorbundet, skola uppbådas, för att genast indelas i divisioner och ställas till osvergeneralens försogande. Edsforbundsdagspresidenten Ochsenbein har sått sig uppdraget besälet öfver landtvärnet. Man tror sig nu kunna beräkna de liberales stridskrafter till minst 420000 man. I Luzern är hela landtvärnet uppbådadt. Kantonen i allmänhet och hulvudstaden isynnerbet blefvo den 50:de s. m. förklarade i belägringstillstånd. Man bar i hufvudstaden träffat anstalter till ett förtvifladt försvar; minor äro anlagda på flera ställen för att spränga en intrångande fiende i luften. De nuvarande maktiunebalvarne, som uppgjort krigsplanen, äro utländningar samt söka redan, enligt bvad ryktet sorMR AN ——— —— — LT re — — — —— ——— — LL — ——— 3 ——