Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1847, sida 1

mmmmm 2 5 skrilning, men det är att forvänta, att kännedomen om riksbankens beslut kommer att lugna sinnena. Liverpooler-sirman, Barton, Irlam Co:s salissement är nu deklareradt. Ryktesvis uppgisves skulderna till 4 million Å4, och åfven pastas det, att massan vid sorcering blott ger 50 00, men, om anstånd lemnas, full liquid. Liverpooler-huset Livingstone Co. och en privatbank, Scholes Co., hvilka stoppade sor nagra dagar sedan, halva åter borjat sina betalningar. Arbetsnedläggningen i Åhston har icke vunnit någon vidare efterfoljd. ÅÄgitationen för tillvagabringandet af en allmän arbetsnedlåganing i I alla fabriksdistrikterna kommer, enligt allt Utse: ende, alt afstanna i brist på deltagande frön de loje och oenige arbetarnes sida. Notiserna från Irland lata allt betänkligare. I Kinys-County hasva flera mord och försök till word blilvit förofvade på godsegare och i Rathkeale har en upptotrisk skara af 3000 bonder stormat ett arbetsoch sattighus och sordrilvit militären. Luenet aterställdes först, när tWups perne erhollo förstärkning. AMERIKA. Newyork den 9:de Oct. Uaderråttelserna om de stora lallissementerna i London insupo häar den 4:de, men balva icke sramhallat nagra katastroser. Notiserna från krigsskådeplatsen räcka till den 19:de Sept. Forloppet af de sednaste tilldragelserna är i kortbet foljande: Åmetikanernes ultimatum fordrade 52:dra breddgaden till gräns, men Santa Anna ville icke gå in på så stark torminsknivg af Mexicos omrade. For ofriat varo de vilkor amerikanerne erri0f. så fördelakliga — t Xen beryullg ersättning i penningar för det gebit som skulle alträdas, afstaende sräån krigsomkostnaderna och amerikanska medborgares äldre shadestandsfordfingar — du man tydtizen kan se, att amerikanska regeringen icke vill bringa sakerna på spetsen. Den 7:de afhroto imellertid mexikanshka hommissarierna uttderhandlingarne. Mau beskyllade hvarandra å omse sidor sor att halva brutit skilleslandet. Kampen förnyades med allvar den 15:de, då amerikanerne soretogo elt anfall på det å en brant hojd belägna och med manskap och krigslorrad vål forsedda Chapultepec. be hade att sramrycka på en mycket besvarsig vag och ewollogos med en sådan beslutsamhet, alt de måste relirera tvenne ganger och först elter erhållen. förstärkning af tungt artilleri Lunde sordrisva mexikanerne. Garnisonen retirerade på husvudstaden, men osverlolls af amerikhanskt kavalleri, så att amerikanarne gjorde 1000 san: dem de dock svart åter måäste släppa i j ——— —— H—— — — — — brist på manskap till deras bevakning. Sedan läto amerikanerne silt artilleri spela på en af sienden besatt qvarn, som den älven måste utrymma. Den 14:de på morgonen, före dagbräckningen begynte amerikanerne sin marsch emot bufvudstaden, som Santa Anna sökt ännu mera skydda. genom djupa, med vatten fyllda grafvar. NMexikanernes sorposter sokte att begagna hvarje ställning för alt försvara sjendens stamträngande, hvadan amerikanerne först sent på eftermiddagen hunno fram till stadens portar. för uppställde de sitt. belagringsartilleri och beskot staden denna och följande dag, hvarigenow slor skada anställdes. Som della icke bjelpte, sågo sig amerikanerne nodsakade att sltorma staden, i hvilken man genom, uppkastande barrikader och på hnsens tak: samtade förråd os alla slags kastvapen förberedt sig till det mest bärdnackade motstand. Med moda sramtrångde general Scott ända: till mynningen al två till det förnämsta torget ledande gator, men som ett vidare framträngande på öppen gata syntes vara förenadt med allt för stora förluster, log han klostre: San Isidso i besiuning och lät genom sina sapporer bana en väg midt genom husmassan. Sedan han slutligen framträngt till förnämsta torget (sista delen. af vågen hade amerikanerne måst tillrvggalägga på öppen san)