AHAHAi — Sedan vi nu till granskning och besvaronde upptagit de af Hr P. P. framställda srågor, öfvergå vi till vårt egentliga ämne, som år att ådagalägga, det våra i N:o 255 af denna tidning ejorda anmärkningar mot etablerandet af et spårrningsoch isoleringssystem mot kolerans inträngande bär i Sverige äro fullt befogade. I. Dr Meijer (i sina neue Beobachtungen ueber das Mesen der Cholera Morbus; Wien 4834) yttrar om denna sjukdom: Cholerans uppkomst, hvarifrån den, likasom från en bprännpunkt, utgått, är Indien, der, på en sträcka af 380 mil i längd och 300 mil i bredd, 454 millioner menniskor lefva tillsammans. Den har genom armeer blifvit öfverförd till Europa. — Ingen hordong förmår hejda dess framfart; men de civiliserade ländernas reusigbet är det bästa bålverk mot sjukdomen. Till slut blir den en morbus stationarius i Europa, hvillien man ej fruktar mera, än nervfeber och frossa. II. Uti en i N:o 265 af Preussische Slaatszeitung inford uppsats, om Cholerans iillsalliga orsuker, hvilka anses böra sökas uti ett dels i atmosseren och dels i vissa telluriska förhållanden liggande fint agens, anför medicinalrädet doktor Burdach, såsom ett exempel på kolerans ichesmillosamstet (non contagiositet) att bem. sjukdom på åtskilliga ställen i Preussen verkligen af sig sjelf utvecklat sig och ingalunda blilvi dit införd, samt att de fleste personer, som t trakten af Berlin insjuknade, icke hade baft nåi gon kommunikation med andra sjuka. Farsolen utbröt äfven i strängt spärrade arbetshuskriminalsängelser och darhus. Deremot halv, läkare och sjukvahtare sällan eller aldrig angria pils af koleran.? l. Rörande samma sarsols progressiva utbredande utläter sig doktor Ilosrichnter i Schlesien, uti en till AIIgem. Med. Zeit. för år 4834 insänd uppsats på följande sätt, sedan han först ådagalagt, alt kolerasarsoten uppkommer till lsolje af en luftförskämning : oMen om man nu måste antaga, alt koleran uppkommer af en luftförskämning, så frågas : hvad kunna konst ech vetenskap uträtta mot en okänd fiende å ena sidan och emot ett ocmotständligt utbredringsmedel å den andra? be medel, man hitintills satt mot kolerans utbredande, äro sundbetskordonger. Men om atmosferens estus betingar denna utbredning, så är äfven detta medel, såsom erfarenheten visat, otillräckligt, och kordonger kunna således på sin höjd i någon mån fördröja miasmais öfverförande till den friska atmosseren, så vidt ett sådant ölversorande möjligen kan ega rum med hläder eller varor, hvilket dock ånnu icke blifvit bevisadt. IV. Doktor Mäller påstår, på grund af gjorda, långvariga och noggranna observationer, att koleran alstras i atmosferen genom någon okänd förändring i dess vanliga blandningssorhållanden ocb af elektriciteten uti densamma. Denna af, såsom det nyss nämndes, okända oisaker åstadkomna förändring, hvilken man väl näppeligen någonsin torde kunna utforska, afgifver det sjukdomsväckande ämnet, hvilket ilar från ett ställe till ett annat, och genom respirationsorganerna insupes af derföre disponerade individer, hos hvilka det framkallar koleran, och det i mån af mängden och styrkan af det-på en gång ur luften emottagna sjukdomsämnet. på grund af dessa ersarenhetsron kommer den utländske läkaren, bland annat, till det resultat, att holerasjuke icke kunna meddela hvarandra denna endast i atmosleren alstrade sarsot. Iill stöd för denna sin sats anför ban mänga exempel, hvilka här skulle blifva alltför vidlyftiga att anföra, och bland andra ett, af ryske distriktläkaren Wagner i eo mängd personers närvaro