vivano cånonila Lord Minto har ankommit till Rom. Morandi bar blifvit utnämnd till guvernör i Rom. Han är den förste lekman, som beklädt detta embete. ——2 — ENESSKENA ÅUEmaEEXTEkk. Erån Stoc4lergoltäLEr. Med exktra lågenhet af den 22:dre dennes, Nagra medlommar af den judiska församlinsen här i Stockholm bade för någon tid sedan öfverenskommit att gå i försattning om uppresande af ett monument i Christiania öfver den äfven för deras folk såsom skriftställare särdeles verksamme Norrmannen Henrik Wergeland och meddelade sitt beslut åt sina trosbröder i Norrköping och Götheborg, från hvilken sistnämnde stad ideen äfven fördes till Köpenhamn. Mosaiska trosbekännare i nämnde lyra städer hafva subskriberat medel till planens verkställande. Monumentet, ett göthiskt tempel, i bvors midt står en brostbild af Wergeland, har, elter ritning af IIr Chiewitz. blifvit modelleradt af Ilr A. Salmson och gjutet vid Ludvigsbergs gjuteri här i Stockbolm, tillhörigt Ir Lamm. På templets åtsida läses följande inskription: e HENRIK WERGELXND, F. unCCCVIII — D. MDCCCXLV, DEN UTRÖTTELIGE KÖMPER FOR FRIHED OG RET;) och på motsatta sidan stå nedanskrisne ord: GTAKNEMMELIGE JÖDER UDENFOR NORRIGES GRÖNDSER REISTE HAM DETTE MINDE MDCCCXLYII. ) De, som bekostat monumentet, äro, såsom vi sagt, judar. Norrska grundlagen förbjuder ännu, att någon jude får i riket inkomma. bå Wergelands graf, den plats, der monumentet skall resas, står i Christiania, kan saledes ingen af värdens anshafsare få vara tillstädes när densamma der aftäckes. De bade derlöre beslutat, att, innan monumentet afsändes till Norrise, här i Stockbolin vid dess fot högtidlighålla Wergelands minne och inbjudit åtskilliga norrska och svenska undersäter, till ett antal al omkring 400 personer, att vid lesten närvara. Denna fest har egt rum i dag på f. m. Blaud de närvarande såg man II. Ex. norrske herr statsministern Due, åfvensom samtlige här i staden vistande norrska kansli-embetsmän; ösverstathållaren frih. Sprengtporten; presidenten i hommerse kollegium Skogman; ofver-postdirektören frih. Hamilton, m. fl. Sedan täckelset från den vackra minnesvården fallit, uppträdde till dennas fot en al judiska församliogens ledamöter, ir Lippmanson, och skildrade vårdens och Wergelands betydelse sor judarne, u:i ett särdeles vackert tal, hvilket vii morgondagens blad skola meddela. Efter honom böll prosten A. A. Äszelius ett föredrag, som slutades med verser, bvaraf tryckta exemplar till de församlade utdelades. Derester framträdde H. Ex. herr Due och tackade uti ett kort, men sakrikt och kärnfullt, tal judarne, för den heder de bevisat hans lands man; fästade uppmärksamheten på det sublima i kontrasten mellan deras foretag att uppresa värden, och den paragraf i Norriges grundlag, som förbjuder dem att sjelfve vid företaget lägga sista handen; samt uttryckte sin sorhoppning, att judarnes emancipation uti Norrige eu dag skall komma till stånd; att det frö, Wergeland utsädde, således icke skall sakna sin frukt, och det omtalade momentet i Norriges statsförlattning derifrån försviuna. Bland de församlade utdelades exemplar af en särdeles vacker lithograsi, föreställande den omtalade minnesvärden. llärmed var den ölverenskomna sorgefesten slutad, sedan de trenne talare, man derom anmodat, nu hunnit yttra sig (kyrkoherden Ekdahl talade särskildt några ord). Vid en i tält anrättad gouter druckos sedermera skålar: för I. M. Konungen af Sverige och Norrige; samt vidare: för norrske statsministern H. Ex. herr Due; för öfver-stätbällaren i Stockholm; för bvardera af dagens talare; för Norrige och för värdarne vid detta tilltälle. (P. o. I. T.)