Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1847, sida 2

störts, såge det se ut som om soldaterna vågra alt strida. Insurgenterne lära delat sig i trenne afdelningar, af hvilka den första, som kallar sig adodens legiono bar en viss Longobaco till anförare, och bildar sörtrupparne, den andra, centern, står under Romeo, och dentredje, eltertrupparne, under Plotino, hvars uppgift det betes vara att sätta de kungliga trupperne ur stånd alt hindra de akonstitutionellesdo förening med de sicilianska banden. Äfven antydes på en skilnad i insurgenternes tänkesätt och syftemäl, i det man omtalar både areformister och akonstitulionelle.9 Från Sicilien finnas icke andra än de mest ofullständiga och knapphändiga notiser. I de stora städerna tyckas vederbörande genom ett slags skräckvälde betrygga sig för utbrottet af resningar, men huru det star till i det inre, är tills vidare en ullkomlig hemlighet. En berlinertidning meddelar under Neapelden 30:de Sept. följande ölversigt al de emot insurgenterne använda truppers ställning och styrka. Marskalk Landi i Messina bar erhällit lörstärkning, på ångbåtar ha 2 bataljoner artilleri algått till Reggio, i Ölra Calabrien står general Nunziante i reserv med 4 bataljon insanteri och nödigt artilleri, i Nedra Calabrien befinna sig stridskrafterna under general Stiatella, till hvilka nyligen sriska trupper under genoral Carabbas befäl ankommit, hvilka äro bestämda till Sulmona och andra trakter af Abruzzerna; dessutom stå i surstendomena 4 bataljoner infanteri och en dito artilleri under general Gaöta, och 2 lätta kolonner balva afgått till Molise och Apulieu. Två squadroner gendarmer stå fördelade på grånsen emellan distriktet Avellino och Valle di Borino, samt i midten af provinserne Bari och Lecce. ÄAlla fasta platser i Neapel och Sicilien åro besatta. Under sådana omständigheter, menar berlinertidningen, kan det icke vara :sråga om en förstärkning af osterrikiska trupper, hvilken ryktet låter neapolitanska hbofvet hafva begårt Illasfva imellertid sådana truppmassor blilvit utvecklade till insucrektionens qväåsvande. måtte den allt ändå hafva nått eo ganska stor utsträckning. Franska tidningen J. des dlöbats påstär, att underrättelserna om insurrektionens vidare unstråckning i Neapel och Sicilien voro ogrundade, utan att sastmer insurrektionen vore osverallt qvåsd och att de kungliga trupperne innebade sådana positioner, att de fultkomlizt beherrskade hela landet. Det tillägges imellertid, att konungen äntligen insett, att ban får gifva efter och beslutat att göra koncessioner, men af hvad beskaffenhet dessa koncessioner blilva, omsormåles iche. KYRKOSTATEN. Rom den 4:de Oktober. Pålvens förordning om staden Roms municipalsforsatining har utkommit den 2:dre, och bar, enär den fullkomligt motsvarar allmänhetens förväntningar, sramkallat den lisligaste glädje i forening med tocksamhet mot den vise och milde regenten. Den nya lagen helsades med ringning af alla hlockor, ett sackeltåg anställdes om aftonen till pålliga palatset. Tvenne aftnar i rad var staden illuminerad. Pafven har skickat en nuntius till Lissabon, bvarest någon sådan icke funnits sedan flera år före Gregorius XVI:es död. (Bilanciade, en romersk tidning förklarar med mycken tillforsigt, att Österrikarne den 5:dje Nov. skulle utrymma Ferrara. ER AA WIDE SPN DODFREER Tr rr er