UTRIKES NYHETER. NEAPEL och SICILIEN. Man bar äntligen uti CAugsb. Allg. Åcilunga en, om ock icke fullt tillforlitlig och opartisk, likväl temmeligen sammanhängande berättelse öfver tilldragelserna i Calabrien, hvilken innehälles uti en korrespondensartikel srån Neapel, daterad den 28:de Sept. Insurrektionen i Calabrien, heter det deri, står ovedersågligen i sammanhang med katastrofen i Messina. Romeo och hans kamrater höllo sig i början stilla, i afvaktan på ulgangen af resningen i Messina. Eburu de ersoro det tragiska slutet af detta försök, läto de det likväl bryta löst : fängelserna uppbrötos, 450 sangar befriades, de publika kassorna annammades, 23 gendarmer med en kapten mördades. Romeo, en s. d. embetsman, en djerf, förslagen karl, och Plotino, en välmående sodsegare, u:särdade en proklamalion, uti hvilken de helsade Ferdinand II såsom konstilutionel konung, fordrade ministörens afdankning, etc. och sedan lofvade att i stillhet ätskiljas. Med löften och väld försökte de att vinna Reggios borgare och invånarne i trakterna deromkring för sina planer, hvilket äfven lyckades dem. Flera välmående, inflytelserika och omtyckta godsegare slöto sig till rörelsen, och då Romeo och Plotino betalte hvarje vapenför karl 7 till 8 carlini dagligen, bade de snart en liten här på benen, bvilken dock icke höll stånd emot de kungliga landstigningstrupperne, utan efter någon strid flydde till Aspremontes berg. Här samlade sig insurgenterne, och deras antal fördubblades, medan de kungliga