Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1847, sida 1

iii b2—— — nn. vi behösve ej leta länge, ty redan på första sidan mötas våra blickar af en mening, sådan som denna: oMan bör dock ihåglomma, för att emigrera och bosätta sig i Canada vid namnde tidpunkt, var något helt annat än förhållandet nu för tiden är. Ar detta begriplig svenska? fråge vi, och hvilken aldrig så litet forsigkommen skolepilt som helst skall helt säkert svara nej. Ölversåttaren bar visserligen ibland råtlelser avmärkt, alt det bör heta: aalt, för att emigrera; men denna rättelse gör ingenting till saken, ty omeningen står likafullt qvar. bet engelska originalets mening, hvilken är så tydlig, att man aldrig derom borde kunna misstaga sig, får, i någorlunda ordagrann ösversätining återgifven, följande lydelse: Man bör dock ihågkomma, att en utflyttning till och bosättning i Canada vid nämnde tidpunkt var något o. s. v. Några rader längre ned på samma sida finner man ett belt och hållet onödigt upprepadt ahades, men detta är en småsak i jemförelse med det fel, ölversättaren läter falla sig till last ännu nägra rader längre ned, der det beter, att de nya kolonislerne blefvo nödsakade att tåga inuli eller upp emot Öfra Canada, i stället för att det enligt originalet och allt sundt förnuft bort heta, att de blefvo nödsakade att tåga till eller etc. Vi beböfva endast vända om bladet, för att genast å sidan 2 påträffa ett prof på ölversättarens trollkonst, i det han helt sans facon förvandlar herr Campbells svåger Percival till en qvinna. (Mamsell Campbell lemnade sin broders hus för att följa sin maka). Är ban bär en trollkarl, så är ban det dock sannerligen icke, då ban å samma sida med orden agjorde henne sitt anbuda återgifver det engelska uttrycket paid his adresses to her, hvilket betyder: friade till henne. På tredje sidan, der det heter: ahvilken i förening med sin hustru uppbjödo etc. a forblandar öfversättaren singularis och pluralis, ett fel, som allraminst en rector scholeg borde låta komma sig till last. Nagot längre ner trumsar ölversättaren åter till grammatiken, i det han säger: adet var julen a, i stället for: det var jul. — (Göra en rond i sin prahltika, såsom det (allt å samma tredje sida) heter, är ett talesätt, som ingen, den der känner både det språk från och det språk på hvilket han öfversätter, kan tillåta sig att begagna. På vanlig svenska återger man originalets ord med: ägora sina sjuhbesoka eller egöra sin sjukronda. — Congrutulate upon betyder lyckönska till och icke, säsom osversallaren, sid. 4, behagat olversätta, tlyckönsha vid. När man å femte sidan läser, att berr Campbell befordrade menniskots tresnad och sällhet, hvilsa bodde många mil från egendomen, så tycker man det vara besynnerligt bandladt af hr Campbell, att icke i främsta rummet se sina underhefvandes bästa till godo, utan i stället söka föremålen för sin vålgörenhet på flera mils afständ; men denna förundran förvandlar sig, om man kastar en blick i originalet, i medömkan öfver den förfuskade öfversättningen, ty meningen i engelskan är den, att herr C. spred sällhet och trefnad på en omkrets af många mil kring egendomen. ben mening, att Ilenrik, br C:s älste son, ämnade följa sin faders yrkew, är al öfversättaren så otydligt uttryckt, att man lätt han komma på den tanken, att herr C., utom Henrik bade minst ännu tvenne söner, som ämnade bli läkare, hvilket dock ingalunda var sörhållandet. — kaste vi ou en blick på sidan 7, så finne vi herr C. påstå, catt, ehuru det var ett listigt konstgrepp, var det dock endast ett svehfulll försök. Hvad skall väl detta nonsens betyda? Jo, att det var ett svekfullt försök, anlagdt med mycken inmarighet. : I början af andra kapitlet har sjelfva författaren, kapten Marryat, lätit en icke så ringa blunder komma sig till last, i det ban först talar om ett besök, som herr C. erhåller af sin sakförare, och knappast 40 rader längre ner helt vackert gör detta besök till ett bref. Denna stötesten bar, såsom äfven hvarje icke alltför ensaldig öfversättare bordt och kunnat göra. be