stöd; 2) att gifva produktionen en större rulslräckning och betrygga industrien emot plölsliga skakningar, hvilka blilva de oundvikliga följderna, om marknaderna spärras genom förbud. Derpå var sessionen för dagen slutad. Tredje och sista sessionen bölls den 18:de dennes. Sessionen öppnades dermed, att man uppläste en motiverad förklaring af den dagen tillförene från Madrid inträffade berr Ramon de la Sagra öfver hans anslutande till de under förra sessionen af församlingen adopterade grundsatser. Sedan öppnades af engelska parlamentsledamoten W. Brown diskussionen öfver frågan om handelsfsribeten i dess forhållande till de arbetande klassernas interessen. Herr Brown höll sitt föredrag på engelska språket, och yttrade sig i allmänhet öfver bandelsfrihetens inflytande på folkets välstånd. Herr Weerth, en Rhenländare, gick mera på djupet af den föreliggande frågan, som han icke trodde sig obetingadt kunna besvara till handelsfribetens förmån. Enligt hans åsigt skulle visserligen handelsfribeten öka produktionen och välståndet, slegra arbetslouen och nedtrycka priserna å lismedel, men desse resultater skulla blott vara en tid, alla de der fördelarne fastmer snart äter tillintetgöras genom den allmänna konkurrensen, som endels geniet skulle begagna för att göra gällande sina de menskliga arbetskrafternas umbärlig-görande åsyftande uppfinningar, och som å andra sidan skulle erbjuda fabrikanten en anledning att nedsätia arbetslönen. Der Bowring 10g för sig i anspråk egenskapen af en de arbetande klassernas specielle representant, enår. .det var dessa arbetande klasser allena, som sändt bonom och hans vänner (de radikale) i brittiska parlamentet. Säsom sådan trodde ban sig specielt kallad att förklara, att blott handelstriheten kan förbättra arbetarens lott och tillvägabringa det resultat, att det största möjliga antal individer i staten hafva sig den största möjliga välmåga betryggad, och att arbetaren erhåller den bästa möjliga betalniug för sitt arbete, i det man nedirycker priset å lifsmedel till den lägsta möjliga ståndpunkt. Han åberopade sig på talrika exempel, lånade från fabriksväsendet i England, Toskana, Schweitz och Hansestäderna, af hvilka exempel visar sig, att bandelsrörelsens lrigilvande, längt ilrån att skada industrien, bloti bragt densamma nytta. Flere af kongressens medlemmar ylirade sig utförligt öfver detta thema, ibland andra herrar Ackersdyck, professor vid universitetet i Leyden, hvilken redan för många år tillbaka, då han ännu var professor i Lättich, med eftertryck uppträdt till forsvar för handelssribetens läror, Den Tex, likaledes prosessor i Leyden, Asher, Wolowski, parlamentsledamoten James Wilson o. s. v. Man skred derefter till omröstning och enhålligt (med undantag af en enda stämma, herr Rittinghausen) besvarades den tredje speciallrågan sålunda, att handelsfribeten bar till följd catt förbättra de arbetande klassernas lott, i det den förminskar deras bördor och okar deras sordelar.o — Nästa sräga, som har afseende derpå, huruvida handelssriheten är i stånd att tillvägabringa en lindring af skattebördorna ? hänvisades till nästa kongress. Sedan uppdrog herr Blanqui för kongressen i skarpa och raska drag en skildring af de mot sedlighetsbegreppen stridande följderna af protektiv-systemet; han erinrade om angilvareoch spionväsendet, om tulltjenstemännens andel i de förbrytelser emot tull-lagarne åsatte böter, om de mordiska striderna emellan douanierer och smugglare, om busoch kroppsvisitationer oUas. v. Herr Evart fulländade taflan med ännu flera exempel från England. Kongressen förklarade deruppå för det sjerde, att handelssriheten 4är ett medel att göra slut på en sorisarande anledning till demoralisation.o Dagordningen ledde sedan till besvarandet af frågan: bvilka medel äro att använda, för att ur theorien införa handelsfriheten i praktiken? Herr Bartels uttalade ntsärliot cina feiofer I denna fråva in al1224