fsold al tjenstens uåtuf, 1 SM Å14R en samhet på mångfaldigt sätt förvärra sambällets förlust på det felaktiga heskallningssystemet. Sedan man likväl genom dessa mångfaldiga indirekta utlagor trott sig hasva lunnit det sullständigaste beskatiningssätt, så att icke en person, icke en vrå i landet finnes, der icke slaten utsått sin så kallade arätta, så har man likväl icke kommit ett enda fiät längre, eller sått en stysver mera, än hvad man, utan allt d bråk, denna kostnad, denna förlust af naslionalarbete och denna demoralisation, hade kunnat så direkte af dem, som ändå slutligen få vetala siolerna; det vill säga de, som åganågot, och som förtjena något. Sedan newligen det falska skattesystemet utarmat tusental, få de behållne hushållen föda dessa i sjukoch fatlighusen samt i fängelserna, och de förlora således så mycket mera, som de eljest i mängden af dessa offer kanske baft goda arbetare och nyttiga biträden för sina industriella förelag. Beskattningens mål borde derföre vara, att af dem, som halva förmögenhet eller årlig vinning, direkte, och på ett så enkelt och föga kostsamt sätt som möjligt, uppbära statens bebol. Det är dessa klasser, som sätta nationalarbetet i gång, underhålla det, och draga den egentligt financiella fördelen deraf. Arbetaren, den handlande, konstnären, vetenskapsmannen, som blott med sin flit eller sin omtanka kan lyckas lilnåra sig, kunna ingenting assgilva till staten, utan att försämra sin ställning så, att de slutligen komma att ligga de andre samhållsmedlemmarne till last. Så snart de deremot kunna förtjena mera än sit behof, besinna de sig i kategorien af att hafva förmögenhet eller inkomst. De kunna och böra då bekosta sin andel i de utgifter, hvilka erfordras för det samhälle, som lemnat dem sådant skydd och srihet, att de kunnat lörvärsva och njuta lifvets goda, Antages denna princip för beskattningen, så sammanknytes äfven samhällsbanden bättre; ty det blir de bemedlades egen fördel, att antalet af de obemedtade minskas, genom dessas osverghende, medelst arbete, kunskaper och ordentligbet, till de bemedlades klass. Undor nuvarande tvängsoch utpantningssystem åter lodedas de bemedlade... HUdeLr merÅ aft undertrycka de obemedlade, än au söka stödja och sorbättra cem. aoMend, utropar man, ahuru vill man lyckas beskatta ett folk, efter en så enkel, naturlig princip ? Om man antager all t. ex. Sveriges innebyggare äga en uppskattad förmögenhet i fast egendom, kapitaler och lösegendom af en milliard (1,000 millioner) Riksdaler, (ett ganska moderat belopp emot det den i verkligheten utgör) och om således, efter 3 per mille, 35 millioner R:dr borde kunna med lätthet utgoras i sormogenhetsalgift af de skattdragande; om det vidare antages, alt svenska folket af denna sin srundförmögenhet blott hemtar 2 proc. ren behällen inkomst, samt af sitt ärliga arbete endast eu behållning utöfver lesnadskostnaden af lika belopp, eller inalles 40 millioner riksdaler; hvilket efter 40 procent i inkomstafgilt lemnade 4 millioner riksdaler: buru vill man väl tro, alt, då dessa belopp skulle uttagas af hundra tusentals familjer, alla de påräknade 9 millioner utginge? Mäste icke en sädan beskattning grundas på de skattdragandes egen uppgift och på taxeringsmäns omdömen, och halve vi ej sett all begge dessa verkställighetssätt visat sig otillfredsställande? Detta kan så synas! Jag vill ock medgifva, alt saken icke är lätt; och då det hvarken kan vara min afsigt alt här lemna ett utförligt projekt till det nya systemet, eller alt påstå dess ofelbarbet, vill jag ej vidare inlåta mig derom, än endast yura den ösvertygelse: att om nationen såge sina skattemedel vål och ändamålsen ligt använda till rikets sannskyldiga bästa och allmänna fördel, så skulle såkert enhvar redlig man icke draga i betänkande att uppgifva sin verkliga förmögenhet och sin inkomst, äfvensom hvad deraf är ren behållning; och sakert skulle sedan ingen som kände sig hafva lagstiftningens och regeringens vishet och nit all tacka för sitt och landets välstånd, tveka alt villigt af denna behållning erlägga en sådan andel — — MMMM —————— —— —— — — —— ———— — — ——