Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1847, sida 1

vägen till Ferrara. Flera f. d. polska generaler, som uppehöllo sig i Bologna, och ett antal polska officerare bafva erbjudit hans belighet sin ljenst. Från Bologna och flera andra ställen hafva ingålt loyalitets-adresser till den helige fadren, i hvilka man förklarar sig vara beredd att för statens oafbängighet och nationens ära med glädje offra lil och egendom. I Rom spriddes den 25:dje Aug. det ryktet, alt aftonen tillförene depescher ankommit från konungen af Sardinien till dess gesandt med uppdrag att förklara lör hans helighet, att sardinska bären stode redo till hans order. (Från Genua förmäles under den 26:te Aug., att konung Carl Albert förklarat sig till förmån för pålven och lolvat alt lemna honom krigsförråd.) Ett annat rykte sörmåler, att äfven på aftonen den 22:dre till pålven från österrikiske kejsaren ankommit en depesch, i hvilken denne förklarar, att ban städse är kyrkans trogne son; alt trupparnes inmarsch i Ferrara blott skett till hans helighets skydd, på underrättelse om ett förestående utbrott af en revolution i kyrkostaten. Trupparne skola åter draga sig tillbaka. Tillika skall kejsaren tiliråda påfven att åter upphäfva nationalgardet, enär detsamma hotar att blifva farligt för hans framtida lugn. Deutsche Zeit. låter tillskrifva sig från Rom under den 19:de Åug., att påfliga nuntien i Wien medelst staflet blifvit beordrad, att, i fall icke en tillfredsställande förklaring kan erhållas af dervarande kabinett öfver Ferraras besättande, låta nedtaga påfliga vapnet och begära sitt pass. Åderton af dellagarne uti den stora sammansvärjningen äro anklagade för majestätsbrött. I Turrin bar väckts stor och allmän glädje, sedan man fått höra, att det å högre ort blifvit fråga om att afskeda ministern Margaritta, ett verktyg i jesuiternas bänder, säsom hvars elterträdare man redan betecknar den frisinnade och allmänt omtyckte Alfieri di Sostegna. Notiser från Livorno af den 25:dje Aug. omförmäla ett derstädes med anledning af tilldragelserna i Ferrara utbrustet allvarsamt uppror. Folket hade i stora skaror församlat sig på Piazza grande och fordrade, högljudt bildandet af ett nationalgarde. Af stadens guvernör upp: manade till stillhet, syntes mängden redan visa benägenhet att oflågsna sig, då en af karabiniererne utförd rörelse förde till en konslikt, i följd af bvilken dessa soldater äfväpnades och trampades under sötterna. Jäsningen blef derpå ganska liflig; hela staden råkade i alarm och häftiga proklamationer anslogos, i hvilka sordrades en winisterförändring och bildandet af en korps frivillige. Underrättelser från Genua af den 26:te Aug. förmäla emellertid, att inrättandet af ett nationalgarde äfven i Toskana blifvit tillåtet. Dödsstraffet bar i Toskana en gång för alla blifvit asskalsadt. SPANIEN. De fransyska ministeriella bladens föregifna telegrasiska depescher, efter hvilka Narvaez förmäldes redan den 25:dje vara ankommen till Madrid och basva öfvertagit bildandet af ett nytt kabinett, bafva — måhända icke utan afsigt — varit betydligt anticiperade, ty madrider-notiser af den 23:te förmåla först, att man väntar Narvaez bvarje ögonblick. AMERIKA. Ett den 2:dre Augusti från Vera-Cruz algånget ångfartyg har i Neworleans inlupit med den underrättelsen, att general Scolt ännu den 30de Juli var i Puebla, men att han, enligt all s:nnolikhet, de första dagarne at Augusti skulle lramtrånga emot bufvudstaden och söka att taga densamma i besillning. Mexikanerna voro beredda till försvar; sästningsverken voro färdiga, och 25,000 soldater funnos i staden. Engelska beskickningen uppbjöd i hemlighet allt sitt inflytande, lör att hindra Amerikanernes framträngande emot bufvudsltaden. Fredspartiet bland Mexikanerna blef dagligen starkare, förtroende