till FSanta Anna och andra generaler dagligen 4 svagare. General Pearce bar vid Puente Nacional haft en het drabbning med Mexikanerne, slagn dem och uppnådt Perote utan alt vidare blifva oroad. Santa Anna har undertryckt alla Aidniogar i hufvudstaden, med undantag af regeringens organ. Till London från Montevideo ingångna notiser af der 15:de Juli förmäla, att Frankrikes och Englands ombud, grelvarne Howden och Walewski, misslyckats i elt försök att bemedla ett 6 månaders vapenstillestånd emellan Oribe och Montevideo, emedan de af den förre föreslagna vilkor af Moatevideanerna förkastades såsom oantagliga. I följd häraf skulle lord Howden besallt amiral Herbert att upphälva blockaden på begge stränderna af Rio Plata. (Enskilta bref från Montevideo af samma datum omnämna dock icke med ett endaste ord blockadens uppbäfvande.) Kriget kommer alltså att fortsättas. Montevideos regering ansåg för omöjligt att efter slutel af Augusti uppnegociera några vidare lån, och främlingarne i Montevideo befarade, att staden komme att plundras af Italienarne, bvadan alla köpmän böllo sig beredda till oförtöfvad embarkering. Man befarade äfven, att Montevideo skulle snart falla i händerna på Rosas. Förenta staternas gesandt i Buenos Ayres, herr Harris, bar under den 4:ste Juli till grefvarne Howden och Walewski adresserat en not, uti hvilken ban, (efter alt i ingressen balva omnämnt, alt, enligt hvad de begge grefvarne sjellve medgilvit, deras underhandlingar med argentinska republiken nått sitt slut, utan att en desinitiv reglering af svårigheterna egt rum), å Förenta Staterna3 vägnar, protesterar emot ettlängre fortfarande af Buenos Avres blockad. Denna notis är hemtad ur den i Buenos Ayres utkommande Brittish Packet för den 40:de Juli. Notiser från Rio af den 23:dje Juli sormåla, all F. de Paula Souza e Mello blifvit utnämnd till inrikesminister. Densamme hade uti deputerade kammaren i ett med mycket bifall emotiaget tal förklarat, alt ban och hans kolleger bekände sig till liberala grundsatser och voro betänkte på reformer i äcskillige styrelsens grenar. Kejsarinnan bade nedkommit med en dotter. OSTINDIEN. Bombay den 49:de Juli. General Sir Charles Napier har yttrat den önskan att återvända till England, och i honom kommer Sind att förlora en sortråsslig guvernör. Enligt en parlamentet förelagd depesch från generalguvernören, är det dennes, af regeringen fullkomligt gillade plan att efter Sir Charles Napiers algång införlifva Sind med presidentskapet Bombay. I Nizams stater bar soldaternas i anledning af uteblisven sold väckta missnöje nått en sådan höjd, att Nizam sett sig nödsakad att änyo anlita den brittiske resideptens bistånd, och man tror, att eller regntidens slut brittiske truppar skola inrycka i landet, för att på ett varaktigt sätt återställa lugnet, hvilket väl svärligen låter sig göra utan en förändring i styrelsen. Eno dylik väpnad mellankomst tyckes älven forestå riket Auhd, hvarest konungen och viziren till folkets fordert lefva i fortfarande ovänskap med hvarandra. Oaktadt dessa militäriska aspekter äro generalguvernören och öfverbefälbafvaren, som begge befinna sig i Simla, fortfarande sysselsatta med att reducera hären i en sådan skala, att 4 mill. årligen kunna besparas; 40,000 Sipabis äro redan alskedade, och 5 kungliga regementer hemskickade till England. — — —— —— SKEFPRNOoO. TEISER. Cinn 6