Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1847, sida 2

till baron Dartrey och Sir R. B. Phillips till baron Milford af Picton-Castle. ÖSTERRIKE. Österrikes läge har blifvit högst betänkligt genom villervallan i Italien. Italienarne stå till Österrike i samma ställning som Tyskland till Frankrike före det såkallade srihetskriget. — Ministern Fiquelmonts resa kommer icke, till en början åtminstone, att sträcka sig längre, än till Milano, dit han förmodas skola öfverbringa förbållningsorder för grefve Radetzky. Det tros äfven, att Fiquelmont kommer alt fungera såsom biträde åt vicekonungen i Lombardiet, erkebertig Rayuer. — Metternich förljudes hafva uppmanat engelske och sranske kabinetten att gemensamt med Österrike öfverenskomma om bästa sättet för ordnandet af Italiens angelägenheter, men erhållit ett undvikande svar. I trakten af Klagenfurtb hafva bönderna i några, ett benediktinerkloster tillhörige, byar vägrat utgöra sin tionde. Militär har måst beordrats alt förbjelpa munkarne till utbekommande al deras tionde. Uviversitetet i Krakau kommer att sortsarande ega bestånd. SCIIWEITLI. Edsförbundsdagen har beslutat, att ur Edsförbundets generalstab utstryka alla de officerare, som befiuna sig i separatförbundets tjenst. POLEN. Man väntar ezaren i Warschau, och i anledning deraf bafva alla busegare i denna stad erhållit befallning att rappa och måla deras hus. Paschewitsch är redan åter i Warschau. ben nya lagboken skall den 4:ste nästkom. Januari insåras i Polen, och dermed detta lands införlifvande med Ryssland de facto varda lullbordadt. TURKIET. Turkisk-grekiska tvistefrågan befinner sig ännu i slalu quo. Det berättas imellertid, att kolettis återigen våndt sig till Österrikiska kabinettet med anhällan om dess bemedling för de nya förvecklingar, som uppstått genom Portens vägran att gå in på de förra vilkoren. Upproret i Albanien griper omkriog sig med stor skyndsamhet. Det har icke allenast spridt sig öfver hela ölra Albanien utan äfven fött fast fot i nedra Albanien, Epiros och Thessalien. Rebellerna hade i trakten af Berat uppstält 10 a 42000 man, hvarmed de hotade denna stad. Ussen Pascha hade i all hast till stadens försvar dragit till sig några tusen man från Biloglien. belvino, landets andra stad, skall efter en bet drabbning fallit i de upproriskes händer. Rebellerne började såsom fiender behandla alla dem, hvilke ville förhålla sig neutralt, hvadan de kristne, som hittills icke deltagit i striden, icke gerna kunna undgå att indragas i densamma. Ungesar 50000 man turkiska truppar voro till langs och sjos i antyckande emot de upproriske, men beslutsamme och modige, samt dessutom gynnade af lokalförhållanden, torde de icke blifva så lätta att kulva. ben seger, sultanens trupper nyligen förmäldes halva vunnit öfver de albanesiska rebellerne, synes hafva varit en fabel. —