UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 50:de Aug. J. des Debats har först i dag tagit bladet från munnen och yttrat sig rörande Ferraras besättande och päfvens protester emot denna kränkning af sördragen. Denna artikel visar, att det bittills åtminstone icke är fråga om någon mellankomst från Frankrikes sida i Italien, ehuru i samma artikel äfven uttryckligen säges, att ingen makt kan intervenera i Italien, utan att från Frankrikes sida framkalla raska och energiska demonstrationer. J. des Debats aktar sig väl för alt försvara Ferraras besättande. Men å andra sidan tadlar den, att påfven med sina protester vändt sig till sitt folk och icke till de makter, som sloto Wiener-traktaten. I en sådan rent diplomatisk underhandling, menar den, skulle otvilvelakligt romerska stolens rättigbeter blifvit understödda af flertalet utaf makterne, och det heter: Som vi icke tro, att Wienerkabinettet har för asfsigtj att i Italien börja ett öppet krig, så är anledning att förmoda, alt dessa underhandlingar skulle blifvit krönte med sramgång. Ett diplomatiskt rykte, som dock är mindre tillförlitligt, förmäler, att engelska kabinettet ärnar intervenera i Italien, för att dymedelst först och främst nödga Österrike alt taga Englands parti i spanska frågan och sedan äfvenledes tvinga Frankrike till en demonstration i Italien och sålunda taga det i slaptåg. Konungen skall, vid inhemtad underrättelse om Englands förberedelser till en intervention i Italien, hafva yttrat: l est evident, que Lord Palmerston travaille pour la querre. Cest un mauvais genie, qui mettra UEurope en feu. Pärskammaren har den 50:de Aug. afkunnat den dom, att anklagelsen emot Charles Laure Hugues Theobald, hertig af Choiseul-Praslin förfallit genom den anklagades död och att den för medbrottslighet anklagade Henriette de LuzyDesportes; skall svara inför de vanliga domstolarne. Den meningen har numera gjort sig lemmeligen allmänt yällande, alt höga vederbörande med (lit lemnat hertigen tillfälle att förgilla sig. Hertigens barn skola petitionera om alt få ändra j deras namn iill Choiseul-Sebastiani. Man torde erinra sig, att den berömda Phbilhellenen Eynard för fyra månader sedan erbjöd den af Palmerston bårdt ansatta grekiska regeringen alt för henne betala de förfallna räntorna å dess skuld till England. Till en början gjorde grekiska regeringen icke något bruk af detta ädelmodiga anbud, men nn bar den sett sig nodsakad att draga i, mill. fr. på Eynard, betalbare på brittiska regeringens order. Men den 4:ste Sept. förfaller den andra ränteserien, och Eynard vill, innan han betalar de 300, 000 fr. hafva Englands garanti, att icke redan i Sept. den gamla leken begynnar på nytt. Herr Eynards skrifvelse till engelska regeringen skall