Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1847, sida 1

AU EÅKEHA MN NN EIEHE. Från Stockholm. En patent-ansokning har nyligen blifvit till Kongl. kommerse kollegium ingilven å ett sält alt al rika jernmalmer direkte, samt utan begagnande af masugn, ulbringa smidigt jern, hvarvid äfven de hittills, för sin halt al soslorsyrade salter, obegagnelige så kallade kallbräckte malmerna skola lenina elt fullt hållfast smidesjern. Som kändt är, begagnade våra förfäder en method, alt af de lösa och lått-reducerade sjöoch myr-malmerne tillverka jern, som icke var hallbräckt, oaktadt de fleste bland dessa malmer ega så stor halt fosforsyra, att af dem, i mas. ugn och härd, något hällsast jern icke kan produceras. Samma uräldiiga method kallades blästerugnseller osmunds smide och verkställdes med stor förlust af håde material och lid, samt gaf en produkt, som sällan var fullt smidigt jern, utan antingen ett ojemnt och yrt stål, eller osullkomligt sarskadt jern, hvilket, för erhållande af sull smidbarhet, måste ånyo omsmältas uti hlensmeds-ässja, eller ock ösfverlemnades ät utländningen att förädlas. Man utbytte alltså denna method mot vårt nu begagnade vida fullkomligare och mera vinstgilvande jernheredningssätt, hvarvid dock ingen uryåg kunnat, under 500 är, utsinnas att till hällsast smidesjern förs vandla de så kallade kallbräckta malmerna, hvilka, så väl inom Småland, som inom Grangårdes och Nya Kopparbergs socknar, på gränsen mellan Nerike och Dalarne, lemnat ett för sin mer eller mindre skörhet utmärkt smidesjern. Man hände väl att, på ön Corsica, oli trakten af Pyrencerna och inom Norra Amerika, smidigt jern bereddes direkte af vissa malmer, utan begagnande af masugn, men dels var dens na kännedom alltför ofullständig, dels voro derstådes begagnade malmer och brännmaterial af en så olika beskaffenhet emot de uti Sverige fö: rekommande, att föga hopp syntes vara för til lämpligheten hos oss af dessa direkta smides methoder, hvilka, ehuru mycket olika beskaffa. de, bära namn af Catalani smide, hvarom, så vidt det rörde Amerika, det yurande af en bland våra landsmän, som sjelf sett detta smide, afgilvits: agatt enär Catalani-jernet, ehuru användbart till ätskilliga behof, ej syntes ega vägra utmärkande goda egenskaper, som gjorde det företrädesvis tjenligt till vissa användanden, så vore det endast det läga lillverkningspriset, som skulle kunna uppehålla samma smides-method vid dess dåvarande ståndpunkt; hvadan ock metboden mäste mer och mer ge rum för andra, vid hvilka förbättringar kunde lättare inlöras.n Samtidigt med detta osseniliggjorda yltrande sårekommer ock, uti Tidskrift för Svenska Bergshandleringen, en högst sorijenstlall artikel om utbringande af smidigt jern direkte ur jernmalmer, utan att deråt någon synnerlig uppmarl