Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1847, sida 1

skönhet han hbeskrifver. Vid en resa i Skaraborgs län, hvilken börjades med Juli månad, hesöktes älven några af de trakter i Wadsbo och Walle härad, som omgilva hillinjen och hvilka i naturskonhet kunna täfla med de flesta ställen i vårt land. Lemnande kinnekulles bekanta omgifningar togs vägen genom kronoparken Klyftamon åt YTimmerdala, der man, ej längt från sistnämnde ställe, måste köra utför en stor backe, hvilken så väl till branthet som längd kan bestå en täflan med de flesta Hästbräckor? i södra Sverige, och från hvars höjd man har en utsigt öfver den nedanför belägna djupa dalen, på hvars andra sida Billingen reser sig i hela sin imponerande höjd. på sluttningen af detta sällsynt sköna berg skymta slada byar och landtliga tempel fram emellan lundarne, omgisna af bördiga ängar och böljande sädessäll. Medan skjutsgossen knacklade utför backen med åkdonet, stadnade resenären efter, för att en stund njuta uf denna oväntadt sköna och storartade anblick. Nere i dalen rådde en ovanlig liflighet, emedan man höll på att gräfva en storre kanal till afledande af valten från ålskilliga sjöar, hvilka genom ett lägre vattenstånd påstodos kunna lemna omkring 6000 tunneland odelbar jord till menniskans bearbetande och bylla. Plogen och lian kunna således svart nog användas der, hvarest fisken tillförene lekte och Najader i den. ljusa sommarnatten gungade på nechrosornas hjertsormiga blad. Från Timmerdala gåstgisvaregård företogs en färd: uppåt Bil lingen, på hvars höjd det vackra Stohlan är beläget. Från detta ställe hade man den mest vidstråckta, åt ett aslägset sjerran sig sträckande utsigt öfver det nedanför: Billingens fot belägna landskapet, det tätt bebygda och bördiga Wadsbo, der man såg allt, som åt en stor landtlig tasla kan gifva omvexling och interesse — en utsigt, som sorekom mig. icke olik den, som man har från llallands-äs öfver norta Skåne. Vid ändan af den ofvannämnda dalen, genom hvilken kanalen grälves, är en sjö, benämnd Lerdalalången, hvars omgilningar äro ibland de mest vackra, man vill önska sig. På ena sidan af sjön, nemligen den, emot hvilken Billingen sluttar, ligger Timmerdala by med kyrka, Melldala herregårl, det ansenliga och vackra alunbruket Carlsjors med qvarnar och sigverk, hvilka drilvas at elt uppifrån Billingen kommande vattenfall; vidare Le: dala kyrka och by samt dessutom många enstaka gårdar och boningar, der olverallt tresnad, välmåga och snygghet syntes vara rädande. På sjöns andra sila ligger det täcka Sparresäter, på alla sidor omgilvet af högslammiga lundars rika losfverk. Det var en Söndags eftermiddag, som jag och min följeslagare reste omkring pi sjön; bygdens ungdom var ute i det gröna sor att efter veckans arbete, bvitket under höbergninastiden ej alltid är det lättaste, skalla sig en muntration. Man roade sig med att dansa och springa enhleken. På åtskilliga ställen var gladjen särdeses bögljudd och lislig, utan alt dock på något sält urarta till stoj och ännu mindre till skoj, såsom på andra ställen stundom plågar hända. Ehuru qvinnorna begagna hufvudbonader i sorm of vanliga fruntimmershattar, och dessa, just derföre, att de förekomma som mindre lyckade imitationer, ej särdeles lämpa sig at förböja den landiliga täckheten, träffades: dock ibland dem åtskilliga blomstrande och vackra ansiglen, ur hvilka helsa och lefnadslust talade. Resan forkates vidare omkring den ofvannämnda sjön, och vi bade det nöjet alt få göra ett besök pi Sparrsäter — ett besök, som af den resande med allt skäl räknas ibland de angenämaste af sina resemianen. Vid detta ställe stod fordom det blodiga fältslag, som nolls emellan Erik Läspe och solkungen Knut Johansson Långe, vid hvilket tillfälle såväl Knut Johansson, som de lappraste solkungarne, slupade. Med detta nederlag voro denna stolta, herrsklyståa och oroliga slägts krafter brutna, : — aAanh Ance luUnlane e( ianna naAlAL A. 14 och uppmanar dem att bese det land, hvars