Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1847, sida 1

den enkla grundsatsen, att alla varor strömma dit, hvarest råder det slörstå behölvet elter des samma, emedan de der äro dyrast, och alt sålunda alla förhållanden jemka sig: Men skulle verkligen ett land vara så sattigt, alt det icke kan betala de dyra priserna, så skola de något billigare icke särdeles bäta till någonting; ty visserligen måste samhållet understödja sina me lemmar; men på ett fornustigt vis och icke så, att det sjelf äfven störtar sig i sördersvet. Visserligen äro dylika .förbållanden ofta blott följden af an. dra felsteg; såväl politiska som bational-ekönömiska, dessa skulle inan sorst äfbjelpa, ännars är det som om man gjote vatten i Danaldernas såll. Vi silje Sluuigen ånna göra en allmän an märkning, som kan ijena till en gradwmätare på klokheten af restriktionerna: hurudant skulle väl sakernas tillstånd blifvit; om det i följd at då särskillia åtgärderna verlligea lpckals ätt efter förra årets missvext hålla priset å spanmål ners på samma ständpunkt som goda år; om fördenskäll ingen anledning till inskränkningar varit för band, alliså iagenting blifvit oslagdt för den kommande tiden, och en tredje missvext, hvilket dock var möjligt, iaträfsat nu i år? vi hafve icke mod att ens föreslälla bss dö gräsllvd följderna af ett slikt tillstånd: Vi veie ganska väl, att det ej var någon ulantropi, som föranledde spekulationen på höga priser; men bandelsfriheten medför dock bär vid lag såsom allestädeg sina fordelär; den töglerär förhållandena emellan köpare och såljare, i det den ölverväger behosvet och derefter almåter sörråden. Det har vette ligen förefallit oss komiskt, huru förvånade oell harmsne många personer visat sig, då vid saliande priser ännu gämla betydliga förråder blefvo synliga, liksom om det varit ati tänta, alt man blott för att trycka priserna skulle bringa dem i marknaden, så länge ännu högre priser vore alt bekomma. Samma personer skulle vid en ny allmän missvext mycket bafva gladt sig, alt de i följd af spekulationen icke vore anvisade blott på detta enda års produktion. Emot elt ohlytkt hopande af förråder erbjuder å andra sidan möjligheten af en god skörd tillräcklig garanti. Mao har olla; såsom motvigt emot de såkallade öfverdrilna spekulationerna, rekommenderat anläggandet af spanmålsmagoziner, liksom det förr bär och der varit bruk, ja tillochmed gjort regeringarne förebråelser derlöre att de unders löätit att foranstalta om något dylikt; Öm man dermed menar, att regeringarne skulle i goda är så småningom i all tysthet inköpa och magasinera förråder, så kan möjligtvis någon fördel dermed vara förenad; ehuru vi just icke kunna salla klokheten af slik oprodukiif nedgräsning, och vår tanka är, att den i alla hänseenden fria rörelsen erbjuder vida säkrare och bätlt medel ; men förstår man de:under, att regerinsarne efter inträllade missvexter skulle i magasiner nedlägga störd förräder, så vore det den mest förvända åtgärd, på hvilken ens ltankar någonsin kunde falla. Ett slikt uppköpande i massa skulle blott påskynda just detsamma man ville undvika : genom stegrade priser förorsakad nöd. bet skulle dessutom förlama enskiltes verksäntt: het. Eller skulle regeringarnes öppna eller hemliga affärer förblifva utan inflytande på bandeln ? Regeringarne skulle fordenskull snart försättas i nödvändighet, att med oerhörda moraliska och maeriella förluster ända till nästa skörd med lismedel få försörja den stora massan af solket, nemligen om de varit i stånd, awvt tillförene köpa så stora förråder. Hade de icke kunnat göra det, såsom det väl för det titästa torde vara fallet, så mäsle de antingen med ävnu större förluster köpa efteråt, eller nu se inträda en fullkomlig bungersnöd, tills det lyckats spanmalshandlarne och spekulamterne, som naturligivis ånda till detta ögonblick visligen bällit sig på asstånd, att åter anskaffa soråder. i Men det gilves bättre och mera genomgripande medel. som visserligen hvarken genom hacfias