alltsa icke var att sälta på Red:s af Handelsttd: ningen, utan på insåndarens räkning. AF tonbladet skryter väl icke, såsom Dagl. Allehanda; ständigt och jemnt med sin ärlighet; men icke destomindre kunde det väl ändå vara så pass ärligt, alt det ställde sig den gamla regeln suum cuique till efterrättelse och följakteligen icke beskyllde A för ett sel, som B möjligtvis låtit komma sig till last. Det torde imellertid icke kunna anses vara för mycket begärdt, ätt Al lonbladet i ett kommande nummer rättar sitt ilragavarande peccatum omissionis. — Hvad be: träffar Aftonbladet till oss tramställda fråga: Hvem som kan vara förjattare till den der Götheborhsartikeln? få vi, i stället for svar; hänvisa det till 6:te mom. af A:sta 2 Tiycklrihetslagen — en lag, som hos dess utgitvare borde så mycket mera vara i friskt minne; som bat sjelf för några dagar sedan setat till doms öfver en medbroder och sedan i sin tidning temligen vidlyftigt reflekterat ofver Råttens tillämpning af det af juryn då uttalade ordet skyldig:; I det oss med dagens post tillhandakomna 1v35ae numret af Dagligt Allehanda läses ånyo0 eli af de vanliga ufsallen mot den fanatiske Ludimagistern i Handelstidningen, hvilken bland annat denna gängen beskylles för att sakna uppsinningslormaga. Nal detär då ett fel, som man icke kan sorebrå Allehanda, ty det bar un: der loppet af sin sednare vådjobana uppfunbit så mycket, att mången knappt mera vill sålta tro till dess ord. Sa t. ex. uppfany det här om dagen den fräcka osanningen,; att det i sina egna artiklar aldrig hegagnar sig af den Voullborliga och ohpetydelselosa kutialslilen; och knappt bar det satt litet på singrarne för detta sitt tilltag, så tusar det åstad och beskyller lillråttavisaren för fanatism : men förbigär mell fullkomlig tystnad det faktum, genom hvars framläggande för publiken det blifvit ösverbevisadt om att hafva storljugit. Men sadon ar Dagligt Allehandas åärligbei,; sådant det sälls hvarpå det i striden mot en motständare vanligtvis går till våga! lIlatotianan atminstone kar man ej lörebra det brist pa bonsequens — en egenshap, som annars uti ilrågavarande blad är lika sällsynt att täfta som det larer vära att råka på en vipa i trakten al hufvudstaden