Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1847, sida 1

bet emot löste att vilja träda i drotiningens ljenst. I den olsiciella tidningen Diario kun80res äfven srigisvandet af de till Angola forvisade sångarne från Torres Vedras, Ännu har likväl ej någon ammestli deflnitist blilvit kunejord, ej eller halva vederbörande ännu gjort pågon mine af alt ombilda ministeren eller sammankalla Cortes och älerkalla de förflattningsvidriga dekreter. (Lord Palmerston bar imellertid i underhuset förklarat att brittiska regeringen anser för sin pligt att hålla portugisiska regerinsen till ett noggrant iakttagande af fredsvilkoren). — Lissabonerbanken befinner sig i öppet krigstillständ till regeringen. Banken sorvågrar regeringen ett län bon begärt på 300 contos och vill alls icke lemna henne nägra vidare förs. skott. — Amiral Parker låg ännu med hela sin eskader på Tajo. SPANIEN, Man skall tagit ifrån Konungen hans ridhäst och hans musiklärare. Endast en sådan lumpen stackare, som Francisco dAssisi, kan så låta behandla sig. Annars hårifrän ingenting nyii. FRANKRIKE. Paris den 5:te Juli, bep. kammaren sysselsätter sig med utgiltsbudgeten och efter att dermed bafva kommit till slut skall den egna sig at prölvingen al lagförslag rörande jernvägarne samt sedan, troligen omkring den 20:de dennes, taga ihop med inkomstbudgeten, hvarester sessionen hommer att slutas i slutet af Juli eller i borjan al Augusti. Kammaren har med nära två tredjedelar afkortat ett for byggandet af de stora jernvägslinierna begärdt anslag af 66 millioner. Detta mindre välbetänkta beslut, dikterad af en annars prisvärd önskan att förminska statsutgilierna, kommer att förorsaka elt afbrott i arbeten , som å ena sidan i en tid af nöd och dyrhet gåsvo solket sysselsättning och å andra sidan sorbättrade landets kowmunikationsmedel. Lamartine vill i kompani med Dumas grunda en ny lidning, som han betecknande nog, ärnar kalla Le bon marche, Journal des honneles gens. Heir Berryer och äfven ett par ändra advohater balva vägrat alt blifva br Parmentiers saksorare. Från alla delar af Frankrike låta underrättelser om utsigterna for skörden hogst tilllredsslällande. Åbd el kaders seger öfver Marockanerne bebråstar sig. ben slagne marockanska hären plundrades och nedgjordes partielt al kabylerne. I Fez utruslas en ny hår, som skall föra med sig 44, kanoner och kommenderas af prins Said, SCHWEITZ. Edsförbundets landidag (Tagsatzung) oppnades den 5:1e dennes i Bern och hotar, att, i anseende till de forhandenvarande trätofrön — katholska separatsorhundet, jesuitfrågan o. s. v. — blilva en al de stormigaste Senweilz upplesvat. ENGLAND. London den 7:de Juli. Portusisiska angelägenheterna voro äter den 5:te före i underhuset. Herr Osborne föreslog en resolution af huset till ogillande af regeringens med hänsigt till Portugal följda politik. Till motivering af sitt andragande anförde ban bland annat, att Guizot offentligen srän tribunen sörnekat Frankrike halva påyrkat den beväpnade interventionen, samt alt lörd Palmerston genom vapenmakt tvingat det för sin konstitutionella frihet kämpande portugisiska folket att böja sig under oket och att lorden endast så bandlat en kamarilla till. behag, hvilken har till ledare ett Cabrals kreatur och verktyg, padre Markos, hospredikant hos drottningen, en liderlig sälle, den der tillforene varit erkebiskop men för fylleri blifvit afsatt. Lord Palmerston uppträdde sjelf till försvar för sin politik och till att börja med förklarade ban, att brittiska rege. L. ÖL är on — — an 2 Pan