KORRESPONDENS. Stockholm den 9:de Juli. Det lyckades verk3 ligen, sedan brukssocieteten välbetänkt afslagit 3 att befatta sig med inköp af Gellivare, till att genomdrisva planen på ett annat sätt, med om1 kring 2000 röster mot 4000. Societelen beslutade nemligen, efter en liflig debatt (tvärt emot 3 de icke endast grundligt tänkta, utan äfven väl motiverade skäl, som vid tillfället androgos), att använda en half million R:dr banko af jernkontorets medel till såne-understöd ät det bolag, som kunde komma att bilda sig för berörde ändamål. Vilkoren för lånet skulle blifva, alt det i fem år disponerades räntefritt, samt sedan mot 6 procent, hvaraf 2 proc. ärlig amortissement, äfvensom att lånet, för hvilket bolagsmännen skulle ansvara, genast skulle kunna uppsägas, om egendomen försämrades. Som detta sednare förutsätter en kontroll af långisvaren, torde nog societeten blilva inblandad i saken, mer ån de röstande nu insett, om för osrigt den kan komma till stånd, hvilket icke synes vara så säkert. Skulle nemligen inhemska kapitaler finna uträkning vid att tillgodogora de malmtillgangar, som finnas vid Gellivare och hvilket icke utan millioners förlag lärer kunna ske, så är den halsva millionen en sSmåsak; skall åter Gellivare blott inkopas och drisvas för det patriotiska syste, som ett visst Kkotteri sökt uppställa, och genom Svenska Mi9 nerva agitera, så är åter de 50,000 R:dr årlig rnränia, som ett stortiggare-bolag skall söka åstad0 komma ur de skog-, vägoch solk-sattiga malmlsi sältstrakterna, mera än hvad det sormår utgora. Hela planen får likväl icke endast utseende af elt löjligt nationelt kolibradoseri, utan nägot ännu ömbligare, när man besinnar, att den afser en asfhandling med Konungen. Då det är ansagligt, att H. M. vill sälja denna för sig oangenäma och föga gilvande egendom, så är det troligt, att köpevi koren, hvilka dessutom veterligen icke blilvit af H. M. otfentligen tillkännagilna, icke äro obillige, utan lämpade efter de ringa behållningar, sraml. H. M. konungen deraf halt och Hans arsvingar sedan kunnat beräkna. Att nu anslå räntefria och amorterings-lån åt dess inköpande är sualedes att höja egendomsvärdet, auntingen i säljarens hand, som ej ännu förbundit sig att sålja, eller i köparens, då säkerligen de hoge säljarne icke vilja begagna sig af dårskapen, för att höja sitt pris Man gilver således ett premium al 4350,000 R:dr, för att lå ett bolag, som icke utan dena skulle kunna kopa en besittning, hvilken icke kostar semtedelen af de kapitaler, som erfordras för dess begaguande — och slutet bliver säledes, att, då det ej kan anskaffa det större driftkapitalet, hela ändamålet förfelas, emedan antingen bruksI societeten då nödgas inrpa densamma, eller ock sälja den till den mestbjudande, hvilket då möjligtvis blifver just desamme utlänningar, som man nu säger sig vila utesluta. Under sådana förhillanden är det ej underligt, om mången skule i hela denna allär finna ett slags fortsättning af transaktionerna om nya Trollhättan och Nykdpings-verken. Att patriotisI men framkallat dem, är en uppenbar osanning — och ingenting kan ältre vitsorda det, än behosvet alt söka den nu lyckligtvis nästan enda publika organ i hndet, som säljer sin öfvertygelse. Pladdret om politiska betänkligheter har På ett rätt naist sätt blottat det innersta af motiverna för demes delaktighet i saken. Man ser deraf en liten Kymt af den inflytelse, som lyckats att här i landet allt för mycket inverka på våra inre förbållanden. Landtbruismötet har i dag slutals, och det med en sor middag för H. M. Konungen. Motet har beslutat att hålla sin nästa samilankomst i forrköping, i September 4848. Ölverläsgningana hasva varit af vida mindre interesse, än vid sitlidna årets möte. Frågan om exporti förbudet eller ens tankan på den fria spanmålshandelnsmed utlänvingen inverkan på vårt landt1 bruk, asöjdes. Diskussionernas innehåll var gan