Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1847, sida 1

posthåslar. Militär bade blifvit utskickad till bans forsöljande. PORTUGAL. Det kan icke annat än väcka en rättvis harar och indignation, när man ser med hvilken osörsynthet Camarillan i detta olyckliga land pu åter börjar resa på bulvudet och söka att till sin. fördel exploitera de främmande makternas obetånkt intervention, Regeringen gör ingen mine af alt vilja uppfylla de insurgepierna i intervemionsprotokollet betingade vilkor, Amaestidekretet, uvilket dessutom redan tills Vidare blilvit återtaget, lemnar ett öppet fält för chikanosa tydningar. Den nu bestående, blott af cabralister sammansatta ministören vill regeringen hafva betraktad såsom neutral. Med Cortes oförtölvade sammankallande uppskjutes under den sörevänningen, att man får vänta lills lugnet blilvit fullkomligt återställdt. På så sätt håller Maria da Glorias tegering sina löften. Under dylika sorhallanden vore det icke underligt, om frihetens vänner heldre vågade det yflersta, än underkastade sig den trolösa och tyrånniska regeringen. Också skall juntån i Oporto, enligt de sednasle derifrån ingängna underratlelser af den 21:ste Juni, vara fast besluten att icke gilva sig hvarhen åt Saldanha eller SpanJorerne, utan i värsta fall dagtinga wed den engelske amiralen. Denne stod den 19:de i besrepp att från Lissabon afsegla till Oporto, men hade den 21:ste ännu icke inträffat framför denna stad. En spansk division, 3000 man stark, stadd på marsch till Oporto bade ankommit till det 40 geog. mil derifrån aflägsna Braga Juntans styrka i Oporto uppgick till 9000, och efter andra berättelser till 14000 man, och kommenderades af general Povoas. Den vida största delen af Sa da Bandeiras i S:t Ybes stationerade korps har icke gilvit sig, utan driagitsig tillbaka till Evora. på retråiten dit blefvo insurgenterne, hvilka voro öfvergilne af sina fleste olsicerare, som kapitulerat i S:t Ybes, häftigt förföljde af den konglige generolen Vinhaes kavalleri. I Evora bade guerillacbelen Galamba ölvertagit befälet. ITALIEN. Storhertigen af Toskana bar åter gjort skäl för namnet ett vara en mild furste, i det ban utfärdat en fullkomlig amnesti till förmån för alla de för delaktighet i de sistå oroligheterna i Pisa tilltalade individer. Påfven bar till ett bättre reglerande af statens administration inrättat en ministerkonselj. Derjemte bar den helige sadren utnämnt 4 nya kardinaler, deribland två fransmän och tyå italienare. I Livorno hasva den 46:de Juni, årsdagen äl påfvens utväljande, några oroligheter egt rum, Folket var missnöjdt dermed, att auktoriteternå icke illuminerade sina bus till påsvens ära, Biskopen tvingades dertill, guvernören nekade envist och folket skingrade sig slutligen, sedan det framför guvernörens palats planterat den påfliga fanan. Lugnet blet alltså äterställdt utan alt någon militär behofde anlitas. RYSSLAND. En kejserlig ukas af den 44:de Juni stadgar, att provinsen Kaukasien skall förändra namn och hädanester heta guvernementet Slawropol. TURKIET. Fredstraktaten emellan Porten och Persien undertecknades i Erzerutu den 7:de Juni af de begge staternes respektive fullmäktige. AMERIKA. Man har notiser från Newyork af den 45:de Juni, från Vera Cruz af den 4:ste s. m. och från Tampico af den 27:de Maj. Amerikanerne sramryckte från Puebla mot hufvudstaden Mexiko. Santa Anna befann sig i hufvudstaden, men hade der rönt en mycket ogynnsamt emotlagande. Folket hade tillockmed kastat stenar på honom. Han bade den 28:de Maj nedlagt presidentskapet, såsom han sjelf förklarar, af den orsak, att hans åsigter beträffande hufvudstadens försvar -ej funnit någon anklang. Man