fullmakt till fredens asslulande. Mexikanerna, redan bearbetade genom general Scotts förut omtalta proklamation, uti hvilken ban uttalar sin och sin regeriogs önskan att snart få se fred slutad, lyssna villigt till Trists propositioner. Fredsvilkoren ioskränka sig också liufvudsakligen dertill, att nya Mexiko och Californien skola afträdas till Förenta Staterna , som derföre icke blott betala en skadeståndssumma af 3 millioner dollars, utan afsåga sig alla anspråk på krigskostnaderne. Vid amerikanska trupperne ioträffade allt jemt förstärkningar för att fylla de luckor, som uppstå genom de uttjente frivilliges aftåg. Taylor väntades dagligen skola framrycka mot San Luis Potisi. Underrättelsen om amerikanske öfversten Doniphans nederlag bokråftar sig icke. Bemälte öfverste bade med 4000 man och 46 kanorer ankommit från Santa Fe till Parras och väntades i Saltillo. Frankrikes fordringar på skadestånd af republiken Hayti bafva blifvit reglerade. Liquiden börjar i slutet af Juni 41849, och haytiska regeringen har, såsom säkerbet for densammas rigtiga utgörande, anvisat bälften af tullinkomsterna från 4849 års början. Lord Howden hade den 2:dre Maj inträffat i Rio och redan den 4:de fortsatt resan derifrån till Plataströmmen. Tillförene bade ban i Bahia baft en sammankomst med Frankrikes fullmäktige, grelve Walewski. OSTINDIEN ocu CHINA. Sista Ostindiska öfverlandsposten medför notiser, daterade den 19:de Maj. De inhemske trupparne i Nizams stater hade gjort myteri, emedan viziren för dem innehållit 45 månaders sold. Till regeringens skydd besattes bufvudstaden lleiderabad af brittiska trupper. bessas befälhafvare , general Fraser , sökte att förmå : Nizam och hans minister till att punga ut med den resterande solden och förminska hären, men på det sednare ville Nizam alls icke gå in. Underhandlingarne voro ännu icke slutade. Vice-konungen , lord Hardinge, återvänder i Januari 4848 till Englad. De från Sikherna eröfrade kanoner, hvilka såsom krigstrofer lörts till Calcutta, skola smältas och förvandlas i en triumfbåge eller en ärestod. Engelsmännen lära nu verkligen vara betänkte på att företaga en expedition till Japan för att med godo eller ondo bringa detta lands regering till sornuft och förmå den att öppna sina hamnar för utlänningen. Engelsmännens väpnade demonstration emot Canton var söranledd deraf, att chinesiska auktoriteterna, alla påminnelser oaktadt, dröjde att uppfylla de ännu resterande sredsvilkoren. 5 ängfartyg och en örlogsbrigg med cirka 900 man trupper om bord, afgingo den 2:dre April från Hongkong, under befäl af guvernören derstädes, Sir John Davis. Expeditionen kom så olörbappandes öfver Chineserna, att den nästan utan mostånd och äfven utan förlust af ens en enda man intog alla fästnihgarne vid Bocca Tigris, hvilka till en del sprängdes i luften, förnaglade 879 svåra kanoner och 36 timmar efter algången från Hongkong inträffade framför Canton. Chinesiska guvernören Keying fick sig förelagd en tid af ett par timmar till antagande af de för honom framställda vilkor under hotelse att Canton i vidrigt fall skulle bombarderas och stormas. Dessa vilkor blefvo antagne, hvarefter expeditionen den 9:de April återvände till Hongkong. Berörde vilkor concentrera sig hufvudsakligen i den försäkran, att Canton skall stå öppet för Engelsmännen , dock först efter tvenne års förlopp , räknade från den 6:te April innev. år. I Pottingerska sredstraklaten hade Engelsmännens fria inträde i Canton gjorts beroende af ön Tebusans återställande, hvilket för länge sedan ägt rum. Denna gången skulle alltså Chineserna verkligen sluppit för godt köp; man gissar imellertid och det med mycken sannolihbet, att den emellan Sir John Davis och Keyiog afslutade konventionen innebåller slipulationer, dem klokbeten bjöd att tillsvidare hålla hemliga. Sedan expeditionen lemnat Canton, gaf chinesiska pöbelus raseri sig luft genom häftiga hotelser och mordbrännareplakater, och man syntes icke vara utan fruktan, att hatet eI? Fä NM — ——)y-e —.. 2 Ä2—-——