hetens fördelning, utan äfven att kunna såita sig in i denna frågas mångsidiga förhållanden. För hvar och en egare af jord, som skiftas eller skistas skall, är afbandlingen en ledning för bedömandet af hans rätt och hans fördel, samt hans pligt, att lämpa dessa äfven efter sina grannars, på det att gemensamt bästa måste deraf blifva slutresultatet. Man får newligen ihågkomma, att det är detta, som all lagstistning bör afse, och som äfven den enskilte medborgaren i längden finner sig bäst af att befrämja. . 2W6t