FRNNKRIKE. Paris den 18:de Juni. Interpellationen i portugisiska interventionsfrågan har i deputerade kammaren lika litet som i engelska underbuset ledt till något resultat. Guizot böll ett tal till förklaring och rättfärdigande af styrelsens polilik. betta togs för godt och dervid förblef det. Säkert är imellerlid, att det varit franska regeringen, som, i soljd af Ludvig Philips för folken så sordersliga dynastiska politik, till uppenbart trots af sina sedan 4830 proklamerade principer framkallat interventionen. Dep. kammaren bar efter en stormig debatt auktoriserat pårskammaren att sitta till doms olver den från ministeren affallna deputeraden och tidningsredaktören Emil Girardin, som icke kunpat fullt bevisa sina mot böga vederbörande riglade beskylluingar. be såkallade progressiva eller unga konservativa, hvilkas ledare Girardin var, vågade icke uppträda till hans försvar. Dep. kammaren bar, i trots af ministrarnes föreställningar och invänningar, med stor majoritet beslutat saltskattens nedsättande från 30 till 10 centimer. Ministrarne tros imellerlid genom pårskammaren skola upphälva detta dep. kammarens beslut; deras enda argument är sinansernas ogonblickliga belryckta läge. Pärshammaren har den 44:de Juni, årsdagen al slaklningarne vid Friedland och Marengo, afslagit en böneskhrist af ex-konungen af Westphalen, llieronymus Napoleon, om tillåtelse för honom och havs esterkommande att få lefva i Frankrike såsom franska medborgare. ; Ryske krigsministern, furst Tschernilscheu, I väntas i är till Frankrike. En herr de Vega har i ett utomordentligt uppdrag af drouniog Maria da Gloria ankommit tiil Paris, Detta badar säkerligen ingenting godt för Portugisiska folket. ENGLAND. London den 49:de Juni. Herr IIume har den 46:de i underhuset lormaigen tillbakatagit sitt andragande beträlsando portugisiska interventionen. ben 47:de gaf dersammastädes herr Osborn tillkänna, alt kan den 21:ste ärnade väcka fråga om tillvägabriogandet af en förklaring från busets sida, alt brittiska regeringen genom interventionen i Portugal ålagit sig den förpligtelsen att med eftertryck och i nödfall medelst tvångsåtgärder betrygga portugisiska folkets rätligheter. Den 18:de rigtade herr Borthwick, äfvenledes i underhuset, den frågan till minislelen, om det blifvit sörjdt derföre, att fångarne srån Torres Vedras genast återkallas från Angola, och om man kunde råkna på, att spanska trupparne droge sig tillbaka ur Portugal, så snart ändamålet med interventionen vore uppnådt. Lord Palmerston tog då till ordet och förklarade sig I på eftermiddagen hafva erhållit depescher från Paris, enligt hvilka portugisiska regeringen den 10:de Juni utfärdat eo allmän och fullständig amnesti för alla i insurrektionen delaktiga individer och derigenom redan uppfyllt ett af de för interventionen till grund liggande vilkoren. Hvad spanska trupparne beträffar, så förklarade lorden, alt ännu ej ingått någon notis om deras inrychande i Portugal (att undantaga är dock det redan omförmälta företaget af en mindre truppafdelning emot den framför Valenca under baron Almargems befäl stationerade insurgentkorps), äfven skulle hufvudkorpsen under general Concha först inryckt den 10:de, och det vore alt hoppas, alt den nya vänning, sakerna i Porlugal tasit, sjort spanjorernes inmarsch helt och hället ölverflödig. SCIIWEITZ. De tre konservativa hofven skola vara beslutne att för hvad pris som helst, tillochmed en Doväpnad mellankomst, förbindra utbrottet al elt porgsarkrig i Schweitz, hvartill det väl torde komma, om edsförbundets lanäldag (die Tagsatzung) peslutar Jesuiternes utdrifvande och separatförSTEL I 2— —