Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1847, sida 1

ja så pedaniskt sörsistig, söta ma bonne; så ofta ur er vida kjortelsåck, kappsäck och hvad nu alla de der säckarne heta, åt andra utdela morolkakor om det passande och icke passande, alt vi iche äro i stånd begripa, buru ni i detta fall kunnat låta eh så himmeisskriande inkonsequens komma er till last. Men .... interdum dormitat bonus Homerus, och hvarföre icke då äfven en liten nutidens ma bonne?! Det gör oss bara ondt, att vi sett oss nödsakade att med detta lilla gensvar störa er angenäma siesta, hvilken vi icke vilje vara elaka nog tro bafva blifvit inom litteraturens område lagen på någon så läg ståndpunkt, som den i er insända artikel omförmålda klockstapelsruinen?.