Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1847, sida 2

Den lilla sanndrömmerskan. På morgonen en midsommarafton: satt Tante Stine Louise P på Snögle, dit hon af sin bror och svägerska var bjuden att tillbringa helgen, och berättade för sina unga brorsdöttrar, Fröknarne F. om verldens gång i hennes ungdom. Då var mycket annorlunda än nu, och många underbara och 7 3 9 2 Å roliga saker voro då i gång och bruk, hvilka oden nymodiga tiden sätter sig ölver. Så fans det då t. ex. många ofasonero för unga flickor, genom hvilka de kunde få veta deras framtida öde och tillkommande Celadons utseende och stånd. — Ack Tante lilla, lär oss detta! utropade de muntra och skalkaktiga flickorna. — vÅck J enfaldiga små flickor! Han J ej hört talas om sådant? Det är dock så gammalt som galano. — obet är väl derföre vi äro så okunniga derom9o. a — NI pass på! I afton är det just en lämplig afton för sådant. Det fins visserligen många sätt och vis att komma till stånd dermed; men 1019— Jag, som är osvikligt, det kan jag svara D — Lej! Låt höra Tante lilla i7. oDet slog in, låt mig se, iSOA). ohet är ju ej så noga 1803 eller 30; det kommer på ett ut, det slår lika säkert inv. — vbet är rält det, som jag säger : 18037. — ))Ja, söta Tante. det kunna vi ju få höra sedan; låt oss nu bara komma till saåkens. — DPJo, se, mina barn, då lärde jag, alt jag skulle i solgången, men just då solen, som ett stort rödt klot, rullade ned om horizonten, äta upp en sill, tran stjerten till hufvudet och sedan gå ut på marken och plocka nio slags blomster och lägga under hufvudet, och så skulle jag drömma, och den, som jag då i drömmen tyckte komma och ge mig vatten — ty ni kan väl veta att jag