Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1847, sida 1

— — T Ag verksammare del i portugisiska interventionen; Prins Joinvilles eskader bar ju seglat till Algier, i ställe för Tajo! ENGLAND, London den 11:te Juni. 1 dag kom, såsom bestämdt var, portugisiska frågan före i parlamentet. Herr Hume framställde ett andragande, hvilket går ut på att från busets sida tillvägabringa en förklaring af det innehåll: aatt, enligt husets åsigt, regeringens beväpnade intervention i striden emellan de politiska partierna i Portugal är i principen oförsvarlig och sannolikligen kommer att medföra allvarsamma och sarliga söljder. Talaren ansåg ministrarne genom revolutioneu 4688, brittiska srihetens ursprung, hafva bort lära sig, att. det ej läte rättfärdiga sig, om man sökte att vrida vapnen ur bänderna på ett i strid emot förtrycket inbegripet folk. Sedan besvärade han sig derölyer, att regeringen i en så viglig angelägenhet icke åtminstone först sått till råds med parlamentet, och hänvisade på Cannings exempel 4826, hvilken, ehuru faran af elt uppskof var mycket större och eburu en bestämd krigsorsak förefanns, likvål först för parlamentet framlade grunderna för sitt förfarande, ins nan han satte expeditionen till Portugal i verket. Slutligen ordade ban öfver de talrika konstitutionsvidriga bandlingar, genom hvilka Donna Marias regering retat folket till uppror och hvilka England nu genom sin inblandning syntes liksom besegla. Beträffande det till engelska regeringens ursäkt anförda påståendet, att den icke kunnat handla annorlunda, enär Frankriko och Spanien skulle interyenergt, om det icke skett från Englands sida, invände herr Hume, att man för ingen del så noga kunde känna Frankrikes egentliga afsigter. Ludyig Philip, yttrade herr Hume, under bögljudt bifall från alla husets sidor, kan icke hasya glömt att han bar barrikaderna att tacka för sin krona.? Talaren slöt med den förklaringen alt hvad som skedt visserligen icke kundg göras ogjordt, men att husets ära fordrade att det genom en förklaring, lik den föreslagna, inför hela verlden dokumenterade sin ovilja öfver den af regeringen följda politik. sedan derefter ett par talare yurat sig i soken, yppade sig allmänt den förväntan att lord Pal: merston skulle taga till ordet, men diskussionen hade dragit ut till kl. 44 (då berättelsen för postens afgång mäste slutas), ulan att detta skedt, hvilket gilvit anledning till icke ringa otålighet bland husets medlemmar. i Den underhuset sörelagda samling af handlingar i portugisiska frågan utgör i ett häfte 400 soliosidor. Man får häraf ytterligare bestyrkt, att brittiska kabinettet, för att icke se Frankrike och Spanien utan dess medverkan sätta interventionen i fullbordan, funnit sig soranlåtet alt uti densamma deltaga. Likvisst torde mojligtvis äfyen en förklaring af brittiska politiken vara alt söka i den omständigheten, att, såsom af dessa dokumenter upplyses, engelska gesandten i Lissabon, Sir H. Seymour, på grund af en å Lissabons börs rådande åsigt, preyenerat sin regering, att första resultatet af solkparliets seger skulle blifva annulleringen af den 91, millioner stora utländska skulden. : Iord Palmerston har i underhuset förklarat att äfven nuvarande ministere erbjudit sin bemedling i striden emellan Mexiko och Förenta Staterna, men icke funnit något gehör bos de krigförande partierna. : DANMARK. Baron Nicolai, som i 20 års tid fungerat såsom rysk ambassadör i köpenhamn, förmåles i nästkommande Juli månad skola lemna Köpenhamn och draga sig tillbaka från den diplomatiska banan. Baron von Ungern Sternberg, för detta rysk resident i Krakau, skall vara designerad till hans efterträdare. BELGIEN. De till följd af dels kamrarnes beslutade förstärkning dels hälftens af ledamöferne laglikmäfinna uaftn5lan. a Jasss An frrafannana ranraoaA