Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1847, sida 3

ning och rdan på förhand möta alla möjliga hinder. Det lyckades. Jag fick milt kreditif och mill rekommendationsbref ölverslyltade på ett holländskt hus. Snart befann jag mig på vägen till Holland, Annu hade jag ej tattat någon bestämd plan, enär jag hvarken kände lokaletter andra förhållanden. Åen tärningen var en gång kastad. Fram maste fag, skulle jag ock bana mig en väg genom Östersjön, eller vara nödsakad alt fara till Ryssland för att komma genom tull-linien till Eng land. Imellertid erbjöd sig för mig en kortare väg, men som, allt noga betraktadt, hvarken var bältre eller lältare. Ankommen till Rotlerdam, aflade jag ett besök hos den hedervärde köpman, till hvilken jag var rekommenderad. Jag blef af honom så väl emotlagen, alt jag, derigenom uppmuntred, anförtrodde honom mina förhoppningar, och helt och hållet yppade mitt sorehafvande att resa till England. I samma ögonblick föregick en stor förändring i denna mans hela beteende. Hans ton blef kall, hans min sträng, då han, sixerande mig med cen genomborrande blick, sade: — Ni begär omöjligheter. Er obetänksamhet skulle göta oss alla olyckliga. — — Godt, — svarade jag, — så gil mig bref till Ostsrisland, Hamburg och Bremen. Det skulle göra mig oudt, att på något vis bloltställa er; men min väg bär till England. — i — Kom då tillbaka i morgon bittida; så får jag se hvad som är att göra. — En lält nick gal mig alt försfå det audiensen var slut. a — Andra dagen helt bittida, var jag åter hos honom. Han förde mig i sitt kabinett, salte sig midt för mig och sade: Ä — Jag har moget öfvervägat er begäran; kan ni säga detsamma om er? Har ni beräknat alla följderna af ert farliga förchafvando? Vet ni, för hvilka faror ni utsätler er och de era, om ni en