En episod från IKontäinentalsystemets tider. Det torde vara något hvar bekant, hvad Napoleon åsyftade med det såkallade kontinentalsystemet. Genom åtskilliga omständigheter hindrad i sin plan att angripa Englands kuster och oupphörligen nådsakad alt bekämpa fiender, som kabinettet i St. James frammanade på kontinenten, slungade kejsaren emot sin oåtkomlige vedersakare de bekanta dekreten af Milano och Berlin, som hade till syftemål att tillintetgöra Englands industri och handel. Denna spärrnings historia är dock föga känd. be atgärder, som sillgrepos för dess vidmakthållande, de derutaf uppkomna lidanden, som voro vida kännbarare för kontinenten, än för fienden, som de egentligen skulle drabba, den aftynande handelns ansträngningar till farans undvikande eller öfvervinnande, desse och många andra enskildheter hafva icke kommit i dagen. Det gafs och gifs visserligen folk tillräckligt, som noga känna allt detta; det var dock blott sådana personer, som innehade en ställning, uti hvilken de skulle riskerat allt för mycket genom dylika meddelanden; och senare hafva de ej ansett det mödan värdt, att berätta händelser, som genom de derester följande katastroferne, som förorsakade kejsardömets fall, förlorat i vigt. Den här nedanför berältade episoden lyster en slik af den slöja, som betäcker denna epok. bet är dock nödvändigt att förhand meddela några, för ett rigtigt nppfaltande af denna tid nödiga upplysningar, rörande då rådande förhållanden. Europeiska kontinentens hamnar voro stängda för alla skepp, som kommo från England och de dess välde underlydande länder. saleues blefvo transmarinska handelsartiklar och engelska fabrikater så sällsynte och stego så i pris, att blott de aldra rikaste personer voro i stånd att förskaffa sig dem, medan handeln i allmänhet helt och hållet måste umbära dem, Franska industrien har visser