Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1847, sida 1

U 2— AAAAAA — få förkastat den kungliga propositionen om upp: tagendet af ett län af 52 mill. Thaler till utsorandet af den stora östra preussiska jernvägen. Regeringen bar alltså åter tappat i en penningesräga. Oppositionen. som utgor pluraliteten i andra kammaren, tyckes hafva gjort sig till regel att alslå allt hvad regeringen begär; för att dymedelst slutligen nödga henne till införandet af en sannt konstitutionelt statsskick: Talarne erkände nyttan, ja nödvändigheten af det ifrågavarande företaget och läto styrelsens alsigter med propositionen vedersaras all rätt visa, men förklarade att ständerna icke kunde ölvertaga en så stor förpligtelse, så länge icke de af dem i anspråk tagne rättigheter blifvit af kronan erkända. i bohmiska ständerna, som upplöstes den 2:dre Juni, bafva petitionerat om en mildring af censurtvänget. Ett annat af deras beslut innefattar en anhallan om statslotsteriets upphälvande i Böhmen. i Emellan de begge bessiske landtdagsdeputerade v. Gagern och Georgii bar uppstatt en strid, som väckt mycket uppseende, Den sednare, en nedrig, illa beryktad menniska, som låtit bruka sig af regeringen i de smutsigasle affärer, bade i en brochyr af v. Gagern blifvit på ett skarpt; men vällörtjent sätt utpekad. Georgii utmanar v. Gagern till duell på pistoler, och denne sedpare antager utmaningen ; men då Georgii sedan krånglar och sramståller såsom vilkor för duellen, att man skall slås på lif och död och så länge vexla skott med hvarandra, tills en blir urständsatt att strida, vägrar v. Gagern att ingå på dessa vilkor. Han later dock underrätta Georgii, att ban står till hans tjenst ända till följande dagen kl. 42, men att ban då skulle afresa till sin hemort (emedan kamrarne voro ajournerade för flera dagar). Något svar följde icke srån Georgiiis sida. V. Gagern afreste dock icke soljande dagen, utan först dagen derpå igen. I Darmstadt cirkulerar en adress, som skall ölverlemnas v. Gagern vid hans återkomst dit och hvilken innehåller den bön, at ban, såsom en för det allmänna dyrbar person, icke må ialåta sig i någon duell med Georgii. Från Mainz bar en dylik adress redan kommit v. Gagern tillhanda. RYSSLAND. Storfursten Michael, kejsar Nicolai yngre bror, skildras såsom en person af en last, energisk karakter och utmärkta själsgäfvor. bet berättas, att han flera ganger redan tydligen markerat barm derofver alt en gång nödgas erkänna den nuvarande tbronföljaren för hejsare. Michael torde kanhända en gång i Ryssland repetera samma scener, som i Sverize föregingo; emellan Carl IX och Sigismund och emellan Carl Carl XIII, lumpen i åminnelse, och den svage Gustaf IV Adolf. Man berättar följande anekdot; hvars sanningsenlighet vi dock lemne i sitt värde. Vid en hoffest bade storfursten Michael envist vägrat att lemna tbronföljaren försteget. kejsaren frågade honom i thronföljarens närvaro; hvad som vid denna oenigbet inom kejserliga familjen efter hans död skulle bii utaf ryska riket? I ställe för svar tog storfursten Michael ifrån ett i närheten befintligt fåt en apelsin, skar den midiitu, behöll den ena bälften sor sig sjelf och gaf thronsoljaren den andra. betta låter visserligen mycket otroligt. ty den som hyser dylika planer, doljer dem, i synnerhet i kyssland. TURKIET. De stridigheter, som flera år varit för handen emellan Turkiet: och Persien, och rörande bvilka de hegge rikenas fullmäktige under engelsk och rysk bemedling underhandlat i Erzerum, hafva nu lyckligen blifvit bilagda. Det af Porten för några månader sedan olverlemnade ultlimatum bade blifvit antaget af Persien. . SPANIEN. Madrid den 5:dje Juni. Man väntar en amnesti, i hvilken Fiempo menar äfven Espartero