Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1847, sida 1

KUSTEN ROR LITE SST INTEREST ASEA TESEN AA TTT ror icke få frilt lämpa sig efter den öfriga bandlande verldens; halla vi den jordbrukande klassen qvar i ett tral-tillstand under de lönlagande, handlande och manufaktur-ezande hlasserna, genom exportförbud eller utförseltullar ; lemne vi bergsmans-handteringen att dväljas i beroende af bruks-handteringens godtycke, genom svärigheters låggande för tackjernets fria begagnande; egynne vi den grundsatsen, att icke utländska hunskaper, flit och kapitaler skola få tillfälle att erbjuda folket förtjenster och arbets-skicklighet, på det att de redan på dess bekostnad privilegierade klasserna icke skola utsättas för tåflan eller nodgas erbjuda arhetaren bättre vilkor och behandling; tillate vi deremot dessa redan sa gynnade klasser, att, medelot ett orimligt bankoch hypotheksväsende, på hela massans af folket bekostnad, göra sig till uteslutande ledare al arbetet och egare af jorden; late vi styrelsen, domareoch embetsborpserne, utan allt afseende på etrannlagenhe ten i all vara alla medborgares stod och rad gura sig till värna åt just dessa summa enshilte soreningar, hvilka under namn af bankoch bypolheksbolag och societeter, m. m. soka att till enskildt sordel tillgodogöra sia landets penningvåsende och Statens kredit; med ett ord: se vi likgailligt huiu hela nationens armar sjettras al det slags falska associations-väsende, som icke grundas på lull likhet med hvatje enskilt, i rättigheter och pligter, utan gynnas genom större friheter, genom eftergilna aligganden och genom orimliga understod: då skola frukterna af det brutna korporationsoch skrå-väsendet endast blilva ringa; då skola vi, måbända förr, än vi ana, upplefva en samhällsställning, der den medborgerliga sjeliständigheten och trefnaden skola till den grad vara tillintetgjorde, alt den utländske eröfraren, eller den inlåndsko envåldsherren blott behofver göra sia till måstare öfver de solkskyage berrarne eller till ögonblicklig sakförare at de berre hatande trålarne, för att underhusva land och folk. Vill man ej äfven i dessa afseenden framgå på en full laglig frihetsoch jemnlikhets bana, samt erkänna rättsprincipen i hela dess vidd, så båta alla de välmenta sma-ttesormerne till intet. Stanne vi redan nu vid banans början och betråde liknojdt den villande afvåg, der samma folkvidriga interessen, som nu afkastat privilegii-drägten, under associations-rattens masque föra oss åter till ett ännu värre beroende af den en gäng inkräktade makhlen och inslytelsen, så skola våra efterkommande hvarken hafva skål att prisa vårt förutseende eller vårt allvar. Då man ser, huru en del nu associerade interessen söka alt innästla sig med den högre administrationen, mäste man verkligen önska, alt uppmärksamheten i tid såstes på dessa sorhållanden. Hvad som i början synes oskyldigt nog, kan suart visa sig vara af större viut, än man förmodat. Och då man ser våra Statsrad sätta sig på ordförande-sätena i hypothekskassorna; våra justitieråder åtaga sig sörvaltnings-bestyr, allmänna och ensbildta; våra administrations-cheser göras till organer eller kontrollorer på bankoch kredit-iinrättningar, hvari de sjelfve gjort sig till delägare, m. m.: så mäste man med skäl befara, att en tid kan varda kommande, då ångern blifver allt för sen. Det vore dersore önskvärdt om Regeringen insåge hela vidden af vår närvarande tids misstag. I ett land, der ieke hela den förvaltande personalen, genom en på allmänna. val grundad national-representation, kan af. folkets förtroende utses och efter behof renas, der är det så mycket vigtigare för konungamakten att omgifva sig af en sådan personal, som hvarken af karaktersbrist, vinstbegär eller fåfänga utsätter sig för, att nedsudlas af enskilta afsigter och inleressen. vw FI zZZ333tgggttii UTRIKES NNIILEUUiIS. TAAr mn