Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1847, sida 2

Ett fenomen, som för sin sållsamhets shull torde lörtjena nämnas, bar i dag på åtskilliga ställen omkring staden observerats. Man har nemligen under nästan fullkomligt lugn och stark värma varseblifvit flere tätt efter hvarandra följande bvirfvelvindar, som i spiralsormig rörelse vandrat utät landsvägar och ängar och i sig upptagit en mängd andra lätta ämnen tills de slutligen i skapnad af en uppoch nedvånd kägla, och kastande stoft och sand rundt omkring sig, försvunnit i den högre atmosseren. I början bade de flesta af dem en diameter af blott 6 till 8 tum; men mot slutet ökades käglans bas så betydligt, att den elter ögonmält hade en diameter at mellan 5 och 42 samnar. På landsvägarne, der de sramgatt, hafva de lemnat efter sig mer eller mindre breda spår, liksom om en eler flera qvastar blifvit släpade utåt desamme, och på ängarne balva de betecknat sin framfart med mer eller mindre breda ränder af stoft och dam. Luften var, under hela den tid, fenomenet visade sig, mycket qvalmig; värman Å 20 och barometerstandet temligen lagt.