Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1847, sida 1

beundran öfver vår tids bildning, som förmått framalstra män, hvilka bafva så höga och rediga begrepp om rätt och sanning, som Herrar R. ocb H. om ock deras naturliga anlag må bafva varit ovanliga. Och likväl kunna de balfbildade och obildade klasserna draga i betänkande, att belt och hållet öfverlåta sina angelägenheter åt de bildades förstånd och rättvisa. Hvilken förstockad blindhet! Begåra de mycket på en gång, ropar bildningen till dem: Revolution ! Omstörtningj Allt måste gå småningom och gradvis! J måsten genom förberedande algärder göras värdiga den blifvande lycksaligbeten. Den inre sriheten måste föregå den yttre! Men då de begära äfven den ringaste af dessa förberedande åtgärder, svarar bildningen dem: En half rättvisa är sämre än ingen, Bifalles Eder begäran, skolen I blifva olyckligare än förut. Den sammanhänger på det närmaste. med den saken och med den saken, och med det här och med det der. Den kan derföre, som J sjelfva finnen, icke isoleras och för närvarande beviljas?. Om den obildade efter afhörande af så öfvertygande skäl, icke tager reson, torde detta få rillskrilvas hans okunnighet i logiken. (Forts.) om sin dödlighet, kan lätt vinna sin önskan, om han talar vid någon annan Erasmus Montanus, eller filosof.