innnn Acq. no —— ö UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. , Paris den 26:te April. Man spynes nu i Tuilerierna halva uppgilvit hoppet att få se czaren i Paris. Deputerade kammaren har antagit den vigtiga sakallade bevaltningslagen, hvars ändamal är att befordra ångskuliuren och den deraf beroende, i Frankrike forsummade, boskapsskötseln. Uti deputerade kammaren hafva inlemnats åtskilliga, emot negerslalveriet i Franska kolonierna rigtade petilioner, hvilka i dag voro under diskussion. Ordres äro inträffade i Toulon, att eskadern, så fort sig göra later, skall gå till sjos, och man menar, att Prins Joinville äden 40:de Maj med 5 linieskepp och 5 fregaller skall alsegla från llyeriska öarne. Franska gesandlen i Lissabon har enträget anhallit om förstärkningar sor eskadern å Tajo. Det går ett rykte, att Frankrike och Ryssland skola gora gemensam sak i grekiska frågan och, i fall det kniper, öfvertaga belalningen af de engelska räntorna, för att täppa munnen på lord Palmerston och beröfva honom hvarje sorevänning till en valdsam inblandniug i Greklands angelägenheter. kabylerna i bergsdistriktet Jurjura halva underkastat sig franska styrelsen i Algier. Bergsboerna gå in på att blilva Frankrikes skattskyllige undersäter, ej upptaga någon Frankrikes fiende och bålla vägen säker för bvarje resande. Deremot har Bugeaud å Frankrikes vägnar förpligtat sig, att inga trupper skola intränga i landet. J. des debats fäster mycken vigt vid denna öfverenskommelse, genom hvilken hela den triangel, hvars basis sträcker sig längs medelhafskusten, från bellys till Bugia, och som bar Setil till spets, blifvit Fransmännen underdånig och öppnad för bandeln. Älven de rika minerna i Jurjura komma nu att exploiteras. i ENGLAND. London den 27:de April. Undervisningssrågan gal den 26:te i underbuset återigen anledning till en läng debatt. När neml. komilteutlätandet öfver bevillningen af 100,000 pund sterling skulle förelåggas buset till antagande, framkom Sir YWilliam Molesmorth med den motionen att de katholska skolorna älven skulle blifva delaktiga af det ifrågavarande understödet. Ministrarne atnojde sig med den förklaringen, att det ingalunda vore deras alsigt att utesluta hatholikerne, men att de nödiga anordningarne i och sor deras skolors delaktighet i understodet först måste olvervägas i hemliga råädet. Denna förklaring hade den verkan, att molionen förkastades med 203 röster emot 22. Skattkammarkausleren har i underhuset projekterat att slaten skall bevilja elt län af 620,000 pund sterling för de 5 vigtigaste inländska jernvägslinierna. Herr Hume förklarade sig emot projektet, bufvudsakligast på grund af penningemarknadens tryckta ställning; en annan talare deromot tyckte den föreslagna summan vara för liten och lord Bentinck, hvars projekt alt staten skulle försträcka 46 mill. till anlåggning af jernvägar i Irland i början af parlamentssessionen sorkaslsdes i följd af ministerens motstånd, trodde sig utaf det ministeriella förslaget kunna finna, att ministrarne nu ändå ändtligen beqvämat sig att inse, huru rigtigt ban bedömt Irlands behof. hvarlore hon ej eller ville bestrida förslaget utan tänka derpå, alt i himmeln är större glädje ölver en syndare, som bättrar sig, än öfver buudrade, som aldrig fallit. Skattkammarkansleron tog nu till ordet igen och afvaf en, såsom det syntes, mycket lugnande förklaring öfver penningemarknadens ställning, men fogade sig slutligen efter förre inrikesministern Grahams yttrade önskan att icke genast begynna diskussionen öfver förslaset hvadan deneamma bhlaf Önnehjnfan