Article Image
ske den 10:de Mars (ester tidigare meddelanden först den 20:de Mars), men att det icke då egt rum, synes temmeligen säkert af den omständigheten, att man den 51:ste Mars, alltså 20 dagar efteråt, i Newyork ännu befattade sig med blotta ryktena öfver det förmenta anfallets fram gång. Samma tidningar meddela äfven berättelser öfver striden emellan Santa Anna och Taylor, hvilka berältelser våäsendtligen afvika från dem, som förut (se Måndagsnumret) beträffande bataljens förlopp blifvit weddelade. Enligt dessa berättelser, som dock icke äro fullt öfverensstämmande med hvarandra, skulle Taylor af Santa Ånna blifvit angripen i silt läger vid Agua Nueva och nödsakats att retirera till grannskapet af Saltillo. Efter en ny drabbning, skulle han äfven utrymt Saltillo, hvarest han qvarlemnade 6 förnaglade kanoner och 50, 000 rationer, samt dragit sig tillbaka på Monterey, men under detta återtåg tillfogat de honom förföljande Mexikanerne ett fullkomligt nederlag i passet Rinconados. Under striden i passet skola dock 4000 Mexikaner trängt sig igenom till Norden och icke blott fullkomligt afskurit förbindelserna emellan Rio Grande och Monterey, utan äfven allvarsamt botat Camargo, Matamoras och Brazos, hvarest blott ligga svaga besättningar. Kommendanten i Camargo skall äfven blifvit nödsakad all uti en den 2:dre Mars daterad skrifvelse till guvernören i Louisiana enträget anhålla om skyndsam hjelp. Tillika skall han underrättat guvernören, att han vändt sig till presidenten Polk med anhållan om ett uppbåd al 50,000 srivillige. Afven Tavlor skall entråget hafva anhällit om förstärkningar. Uti Nya Mexiko skall ett stort blodbad egt rum. I Taos blefvo alla infödda Spaniorer, på misstankar för amerikanska sympathier, u jagade ur staden. Guvernör Bent, general Lee jemte ungefär 20 andra Amerikanare blefvo mördade och deras familjer niplundraue. Allt detta tilldrog den 12:te Januari. Upproret grep omkring sig, insurgenterne skickade expresser omkring i bela landet, för alt uppegga folket; isynnerhet Indianerne. 600 man skola redan stå under vapen i Taos. Alven I Santa Fe, hvarest blott lågo 4 4 500 Amerikanare qvar i garnison, befarade man oroligheter. i

28 april 1847, sida 2

Thumbnail