het, och år 1845 ett antal al 434, al 15,395 norrska (cirka 44,400 svenska) kommerselästers drägtighet. Vidare bör märkas, att de svenska skeppsredarne, som sälja sina understundom hallfslitna sartyg till Norrmännen, hvilka dessa sedan reparera och begagna för transport af trädvaruladdningar, på samma gång lägga sig till nya och dyrbara fartyg, som begagnas till fart på de aflägsnaste, transatlantiska sarvatten — en rigtning, som den svenska skeppsfarten just på de sednare åren tagit och betydligt utsträckt. An vidare bör ihågkommas, att de svenska skeppsbyggerierna äro i ett ansenligt tilltagande, och slutligen, alt Sveriges export af jern och trävaror näppeligen under någon tidpunkt stigit bögre, än just under de sista två decennierna, då de genom de norrska fartygens täflan uppkomna lägre frakterna icke knnnat annat än på den hasva ett välgörande inflytande. be norrske kommitterade måste fördenskull, när allt detta tages i betraktande, anse denna sida al den beståndande föreningen vara ungefär lika mycket till fördel för Sverige, som för Norrige, och att derföre intetdera af rikena utan betydligt mehn för deras innebyggares välstånd kan skrida till ett upphälvande af detta förbållande. Icke eller kunna de inse något binder för, att ju förfogandet af att behandla hvarandras fartyg säsom inländska målte kunna vara oafbängigtaf hvad som i alseende på tullmoderationen å de begge rikenas produkter, omsesidigt kan komma att bestämmas. Åtminstone blefvo, såsom här ofvan anmärkts, de svenska fartygen satta på fullkomligt lika fot med de norra, tillochmed innan någon reciprocitet i detta bänseende från den svenska sidan hade blifvit medgilven. Så vidt de norrske kommitterade känna, bafva ej helier de förenade rikena under de sednare åren någonsin vägrat att alsluta handelsoch sjösartstraktaler, grundade på en fullständig reciprocitet, med bvarje främmande makt, som derom yttrat sin onskan. Så mycket orimligare skulle det väl då vara, om det mellan de förenade rikena inbördes skulle i detta hänseende ske några undanlag. (Fortsättes.) far TE a er