Ytdrag er den svensk-nmorrska IEeZdelsoch Sjöfarts laOamåtCens till KOAHI. Maj:t ufgålna Detänlaande ). Det är ingalunda undertecknade norrska kommilterades menlung, att anse det i och försig sjellt skadligt för landet, att en så stor mängd sabriksoch manulakturvaror blitvit till detsamma från Sverige insorde, lika litet som de antaga, att alla dessa varupartier, om Sverige icke i alseende på ioforseln af desamme hade varit gynnadt, skulle halva blifvit ialorde från andra länder, och ännu mindre att de samtlige skulle halva blilvit tillverkade inom riket, om de icke ulifrån hade blilvit införde. Hvad de deremot, under nuvarande sorhallanden anse vara missgynnande, är förnämligast, att nagon fullständig ömsesidighet icke kan sägas aga rum, så länge Norrmännen till en stor del äro hindrade från att i utbyte mot de från Sverige insordavaror vilva samtlige sådana artiklar, som eler nandelus och nåäringsvågarnes beskhallenhet sianvas till afsåuning; vidare all den smula skydd, som det skenbarligen har varit Regeringens alsigt att skänka den inlandska industrien medelst någorlunda böga afgifter på åtskilliga artiklar, försvinner till ett intet, när dessa varor till större delen, på grund af de beviljade tullforunnerna, blifva ioförde från Sverige; och slutligen att vissa af rikets vigtigare införselsartiklar sramdetes, och så Iramt det vu bestandande handelsfördraget rikena imellan förblilver oförändradt, kanna autagas biltva införde tullfrit, eller till eu stor del mot erlävvan Je måhända tillochmed uteslutande sran Sverige, hyarigenom tullintraderna i Norrige skola komma att vikännas en betydlig förlust. Dessa äsigter skola vi taga Oss friheten att något närmare utveckla. — Hvad säledes först angär den ofverklagade hristen på en sullkomlig oen verklig omsesidighet i vilkoren lör varuomsåtiniogen, så är det förnämligast i afsecade på trafiken öfver land, som de lor Norrige olördelaktiga förhallandena falla i ogonen, alldenstand tillförseln af siskvaror fran Norrige till Sverige, sjovägen, är så betydlig, alt klagomal öfver brist på bytesprodukter icke I detta tall kan ega rum. Väl är det sannl, alt den norrske tndlanden åfven i fråga oc trafiken osver lagd kan gifva siskvaror i utbyte wot de svenska jern-, hupparoch messingvaroraa, äfvensota för bomullsylleoch linnevålnader, för glas, papper och dylika varor; men dels hunna siskvaror aldrig i nagon mera betydlig mängd antagas blilva föremål lör en land väga afsättning till Sverige, dels skulle den svenske producenten, utom liskvarorna, äfven gerna vilja taga en del audra artiklar, som ban bebolver, i utbyte mot siaa produkter, och det just artiklar, sour den norrske köpmannen önskar att alsätta, t. ex. rafsineradt socker och sicup, vanligt krukmakaregods, alla simplare och dertore mest alsällliga sorter af bomulls-, ylleoch silkevålnader, o. s. v. Dessa varor, tillika med ett par andra, i afseende på den afsätitning al dem, hvilken från Norrige kunde påräknas, oväsendtliga artiklar (grolva linneväfnader och stängjern, m. fl. grö!re jernsorter) äro imellertid allsicke tillatna till införsel i Sverige, när de icke äro af nortsk tillverlning, hvilket de, i anseende till beskalsenbeta al Norriges industri, icke lätteligen kunna vars. Utom de nu sednast uppräknade artihlarne zifves det andra, hvilkas insorsel till Sverige väl ir tilliten, men som äro belagde med en så hög införselstull, att den i sjellva verket liknar ett örbud. Sisom exempel bärpå vilja vi anföra; simplare jeruwanusaklurvaror, som i Sverigemåste sortullas med dels 56 sk., dels 4 R:dr bio (i Norrige 5 och 8 sk. specie) per skälpod; vidare linong, drill och damast, som i Serige förtullas med 4 R:dr 40, 56 sk. och 2 R:dr b:ke fi Norrige linong med 52 och de tå andra slag med 16 sk. species) per skålFRA AAA — OR VA