STYCKEGODS. CLAQUEURERNE I PARIS. Chefen för claqueurerne ) är en mycket vigtig medlem af kungliga akademien; den siste chefen, Herr August Levasseur, som dog helt nyligen, egde ett hus i staden och ett på landet, och hans årliga inkowster uppsingo fullkomligt mot en fransk marskalks. Nästan al hvarje kons när eller konstaärinna vid theatern brukade han emotlaga en månatlig summa såsom arsvode för sina tjenster. De, hvilkas ringa lön icke tillåt dem att betala henom i pengar, olverlemnade honom sina fribiljetter. Ilan hade två elojtnantere, som under sig åter hade 4 eundetlöjinanser. 4 Ilvar och en af dessa 6 ledare hade under sitt omedelbara befäl en abrigada af 40 man, så alt det hela bestod utaf 60 personer. besse voro indelte i 3 hlasser, af hvilka den första omfattade Jem, som betaltes for sina tjenster, den andra dem, som klappade gratis, och den tredje dem, som sjelsve betalte en del af sin entröcbiljelt. ben första brigaden erhöll A francs 25 centimer per man for aftonen; den andra, som mestadels utgjordes af unga män, ganska belatna att få se pjesen gratis, hade en undetrlöjtnants protektorat att tacka för sin entre, på hvilken sin gynnare de å sin sida bestodo en likör eller en cigarr. ben tredje blassen erhöll inträde, i det den betalte Herr Levasseur 2 francs för en biljett i slället för det vanliga priset 4 franes. Signalen till applad gaf chefen, i det ban stotte sakta med sin kåpp i gollvet, och den vanliga mo:esplatsen för hela det hedervärda sällskapet, hvarest instruktioner utdelades i hänseende till den grad at enthusiasm, med hvilken en särskild konstnär eller en amorceaua skulle emottagas, var en vinkällare å Rue Favart. Att hela denna inrättning är ett alshyvärdt oskick behöfver knappt nämnas; men det synes vara ganska svärt eller omöjligt at så detsamma asskafsadt; alla claqueurer mäste då vara så samvetsgranna, som den der mannen, som vid uppförandet al ett lappris stycke af alla kralter applåderade med bänderna och dervid så högt han kunde, utropade : d4eländig, erbarmlig smörja 14 När maa frågade honom, hvad denna motsägelse skulle betyda, sade han: amina händer äro betalla for att appladera, och derföre göra Je det; mev älven jag forstår mig något på skön konst, och alltså han jag, medan jag blappar, icke underlata att säga hvad jag tanker. a ) Claqueur är, såsom något hvar torde hafva sig bekant, en föraktlig benämning på en person, som ar betald för att hlappa händerna åt en aktör eller theaterpjes. LE CHATOUILLEUR (lockaren) är på de mindre theatrarne en lika nyttig bundsförvandt som Ichef de claque (chefen för claqueurerne): hans re —L —— — —7—:—4:: —t —