eu fullständigt erkännande, medelst spanmälslagarnes totala upphälvande och den tullkomliga jemkningen i tullafgifterna å socker. Hela sortgängen af resormer, vare sig i religiöst, politiskt eller kommercielt hänseende, företer en sammanbängande kedja af upphåsda lagstadganden, medelst hvilka förflutna tiders visdom sökt gagna landet, men som förlelats till sina sylten och till sina följder bevisat sig skadliga. Alla statsmän, som förvärfvat ett högt rykte, halva gjort till sitt förnämsta ogonmärke att undanrodja bestämmelser och inskränkningar, insorda afandra, och att godtgöra förre statsmäns selsteg genom att upphäfva gamla stadganden och icke införa nya. Allt ovad som kan sägas om den störste statsman är att han upptäckte misstag och afbjelpte dem; att ban fann ett land, nedtryckt under inskränkningar och reglementariska soreskrister, och befriade det. Mats uppsann ängmaschinen, Arkwright spinnrocken; dessa voro absoluta och positiva skapelser af snillet, hvilka mäktigt bidragit till ökandet af menniskoslägtets lycka. Lagstistningens högsta bemodande bar alltid gatt ut på att öfvergilva ell system och lagar, som andra hade antagit. Man kan ej eller, till förmän för hvad politiken gjort för verlden, såga, att dessa förändringar blefvo nödvändiga endast i följd af omståndigheternas skiftande; eller, att hvad som nu är sorkasteligt, såsom osörmildradt misstag, var visdom då når det antogs. Uleslutande privilegier, al hvad slag och beskalsennet det vara måtte, voro lika så förderflige för sambället när de först utlärdades, som när de alskaffades. Skyddssystemet i handeln utosvade ett lika skadligt inslytande på landets förnämsta interessen när det först antogs, som när det ofvergass. Spanmålslagarne voro lika felaktiga 1815 som 4846. kastar man en återblick pa lagstillningens historia så langt tillbaka, som sorsok hafva gjorts till samhällsinteressenas betordraude medelst reglerande och understödjande al de enskilta ansträngningarne, for att erhalla ett varaktigare bestånd eller att betrygga sorkosran, sa lär man skåda en oafbruten följd al gillade misstag. En oupphorlig benågenhet a styrelsernas sida att inblanda sig i allt har varit hvarje lands och nvarje tidehvarss plågoris; och just i samma man som sambällena undsluppit detta fördertliga inflytande, hafva de visat en helsosam sorhosran. Huru lycklig känner man sig icke vid den tanken, att samhallets interessen ej äro lemnade till ledning och kontroll at en enda statsman med dess ganska inskränkta och begränsade vetande, vore ban äfven den skickligaste som någonsin styrde ett land, då erfarenbeten visar, huru de storsta bemodanden af de största man slagiv telt, da vi se alt ju större omsanget blir al menniskornas kunskaper och upplysning, desto starkare olvetygelse erhålla de om sin olormaga att sullgora hvad man kallar en faderlig styrelses sunktioner, hvilken söker hjelpa andra att gora hvad erfarenheten visar att menniskorna endast kunna gora för sig sjellva. Lat hvem som helst genomlåsa d:r Paleys förträllliga och populara alhandling om menniskohroppen; lat honom tellektera osver de oräkneliga mekaniska och kemiska kombinationerna, förmedelst bvilka fysisk kralt och animaliskt lil undernallas, alla styrda elter sjellverkande lagar, alla sorsedde med balthakar att tillrättavisa hvarje missbruk, straffa hvarje olvertrådelse al naturens lagar. Ilvilken menniska, betagen af beundran vid anblicken al den vislow, som är u vecklad i denna konstiga sammansättning, kunde hafva den sormatenheten att vilja stifta lagar for ett bättre fullgörande al de ör densamma bestämda sunktioner. I somliga all torde det synas som om vissa muskler vore örtunna, vissa hinnor sorsvaga, vissa kanaler sorränga, eller icke en rigtig proportion iakttagen mellan de olika kroppsudesarne; men hvem ville vara nog sormåten att försoka lägga sig imellan ch måstra de lagar, som ligga till grund för letta benndransvärda Systems daning och vidnakthällande. Men den moraliska samhållskropen är icke mindre fullkomlig, icke mindre utustad med sjelfverkande bestämmelser och halljakar, än menniskokroppens fysiska sammansätting. Vidtagas statsmännens åtgärder i osverenslämmelse med naturens föreskrilter, så äro de ti de flesta fall onyttiga, vidtagas de åter uti pposilion mot dem. antingen för alt bemanfla