Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1847, sida 1

Tankar Om lagstiftning ve Den satsen, huru ovälkommet och förödmjukande dess erkännande än torde vara för vederbörande, eger icke destomindre sin fullkomliga rigtighet, och en på ersarenhet grundad öfvertygelse om dess sanning påtrugar sig-år från år oemotståndligare menniskoslägtet, nemligen att statsmän och lagstiftande församlingar kunna göra mycket mera ondt, än godt; att de största och mest sinnrikt uttänkta planer till förbättrande af verldens tillstånd, hvilka på den tid, då de antogos, prisades såsom höjden af visdom och menniskoförståndets största mästerverk, endast hafva visat sig ömkligen lörfela de afsedda ändamälen, enär de haft oräkneliga skadliga följder, aldrig anade eller förutsedda. Det torde vara påkostande för statsmännens stolthet att upptäcka huru litet de i verkligheten, med aldrig så stora talanger, på lagstillningsvåg, kunna uträtta för eländets utrotande, nöders lindrande och sambällets förkofran. Sådant är likväl förbållandet; civilisalionens framsteg visa allt mer och mer huru få och enkla en styrelses verkliga pligter äro, och huru omöjligt det är att göra mera än dessa pligter, utan äfventyr alt tillsoga samhället varaktigt men. Sanningen af dessa åsigter belyses på ett frapperande sätt derigenom, att alla statsmän, som förvärlvat ett varaktigare rykte, synnerligast i nyare tider, äro berömde endast för hvad de omintetgjort — icke för hvad de gjort. Civilisalionens framsteg betecknas förnämligast genom upphäsvandet af bestämmelser, som voro de slörsta mästerstyckon af lagstiftares visdom i sörflutna tidehvarf. Låtom oss kasta en blick på den bortgående generationen. Ilvilka äro de män, och hvilka äro de handlingar, som äro mest utmärkte och som stå i den närmaste förening med samhällets förkofran och mensklig lycka? Hvilka äro tidehvarfvets upplyste män, och hvilka äro de handlingar, som stämpla dem såsom sådana? Herr Huskisson, Lord Sydenham, Sir Robert Peel, Lord John Russel, Sir James Grabam, andre bögst duglige medlemmar af nuvarande och sista styrelsen att förtiga. besse äro de utmärkte statsmännen; och hvad oberoende medlemmar af lagstiftande korpsen vidkommer, så är ingen så utmärkt som berr Villiers och herr Cobden. Men sor bvad? För uttånkandet af visa och förträffliga lagar för samhället? Nej. För omintelgörandet af allt hvad förflutna tiders ) Ur en Engelsk tidning.