2 Ful — Terra vill 12— 11v0d1 uunr 111—T—0 mörk och hotande. Oaktadt allt hvad regeringen gjort för att underlätta tillförseln, stiga ändå spanmålspriserna alldeles förfärligt; det qvantum spanmål, som liktidigt i fjol kunde köpas för 68 Francs, kostar nu 440 Francs. ben stora nöden framkallar ständiga oroligheter ; det arma folket trotsar stränga lagar, för att på marknaderna tilltvinga sig spanmälen till ett medelpris. Iittills bafva dock alla dylika försök, ehuru ofta endast med möda, blifvit tillintetgjorda genom den väpnade maktens mellankomst. Regeringen, å sin sida, befinner sig i en sådan penningeförlägenhet, och alla publika kassor äro så renons på kontanter, alt finansministern mäst vända sig till uppbördsmännen med begäran om sorskott emot 4 0, ränta och 14 00 provision i qvartalet. Utaf det 1844 beviljade lånet å 450 millioner, återstå ännu oupptagne 400 millioner, och med desse och 60 millioner statsobligattoner, skall dock finansministern tänka alt slå sig igenom den närvarande krisen. Får se, om han icke missräknat sig! Inrikesministern bar den 5:dje dennes i dep. kammaren begärt ett anslag af 4 mill. Francs, för att genom allmänna arbeten komma det nödlidande folket till hjelp. Fyra mill. äro för samma ändamäl redan beviljade. Men dessa arbeten skola först börja den 4:ste Maj. ENGLAND. Herr Hume framställde ändtligen den 4:de dennes i Underbuset sitt andragande att England skulle inställa betalningen af räntan å det ryskholländska lånet. Med Englands förbindelse alt betala denna ränta hänger det så tillhopa, att i Wiener-traktaten af 1815 afslöts en ofverenskommelse emellan England, Ryssland och slolland, enligt hvilken kugland lörpligtade sig att, till förräntande och amortissering al ett utaf Ryssland i Holland uppsaget län, årligen betala en viss summa, så länge Belgien förblefve i konungens af Holland besittning. Detta fördrag likmätigt, försiggingo betalningarne reguliert ända till 1851. När då Belgien separerade sig från Holland, afslöt England en ny orverenskommeise med lyssland, genom hvilken det sorband sig till vidare beiolning af sorberöorde summa emot löfte å Rysslands sida att i Belgiska frågan vilja sluta sig till Englands politik, men i öfrigt såsom tillförene strängt hålla sig till Wiener-traktatens bestämmelser. Herr Hume förklarade nu denna öfverenskommelse lör bruten genom Krakaus inforlilvande och sökte att ådagalägga, att England å sin sida vore befriadt från de Jorbindelser, det i densamma åtagit sig. Lord John Russel bekämpade betr Humes andragande, husvudsahligast på den grund, att, fastän 4831 års fördrag ianeböll de orden, alt betalningen skulle ske med afseende på Wiener-traktatens bestämmelser, hvilha skulle bällas i full helgd, det ändå vore otvifvelaktigt att fördraget blott hade afseende på Belgiens förhållande till Holland och att sordraget al 1831 vore ingenting annat än en förnyelse af fördraget af 4815, föranledd af den med Englands bifall emot Rysslands önskan i Belgiens sorhallanden intrådda ändring, hvadan äfven de der orden rörande upprätthallandet af Wienertraktaten inslickas på Rysslands föranstaltande, blott för att framhålla aut det icke varit Ryssland som i belgiska frågan öfverträdt Wiener-traktalen. Ville man således nu af Krakauer-tilldragelsen taga anledning, att upphålva traktaten, så skulle man på en blow sorevänning begå ett traktatsbrott, ty de belgiska förhållandena, om hvilka det endast vore frågan, bade icke af Ryssland blifvit antastade. England bade dessutom under närvarande förbällanden (dermed alluderades på tvisten med Frankrike) särskild orsak att visa, att det under alla omständigheter vore sinnadt att bälla tro och lofven. Lordens tal emottogs med mycket bifall, så att herr Humes andragande sannolikt röner det ödet att förkastas. Diskussionen blef imellertid ajournerad. OO Connell skall nu af lakarne erhållit löfte om en snart fullkomligt äterställd helsa, så sramt ban en tid bortat albäller sig från alla själsansträngningar. BELGIEN. Briässel den 2:dre Mars. Representanternes kammares central sektion bar i 4 sessioner diskuterat lagförslaget om förolämpningar emot konungen och företagit flera förändringar i detsamma.