UTRIKES NTNEHEUL-HLEB. FRXNKRIKE. Paris den 26:te Febr. Ännu äro förhållandena emellan Guizot och Normanby desamma. Man synes imellertid anse såsom gilvet, att Normanby lår lemna Paris, men man besarar att svårigneten dermed ändå icke löses, ehuru spånningen torde minskas. Guizotska ministeren kommer deremot allt ändå att ännu en lid ega bestånd. Guizots ställning är tryggad just derigenom, att bans uppoffring i närvarande ögon blick skulle af större delen utaf nationen betraktas säsom en oerhörd feghet. Frankrike eger, enligt sista folkräkningen, en folkmängd af 55,400,486 menniskor, 4,170,508 mera än 4844. Uti Seine-departementet (Paris) har sedan 41844 befolkningen ökats från 4,194,103 till 1,564,467. De sista notiserna från Otaheiti af den 12:le Nov. bekräfta ingalunda de i de förra depescherne uttalade forhoppningarne om landets lugnande. Guvernören, kapten Bruat, var alldeles utmatlad af ansträngningar till insodingarnes tyglande. Såsom bekant, är han rapellerad och ere häller till efterträdare kapten Lavaud, efter hvars ankomst man torde kunna boppas på en försoniog med drottning Pomare, enär bon yttrat, att bon har ingenting emot Fransmännen, men vill alls icke böra talas om Bruat. Hon skall tillochmed hafva lofvat att återvända till Otaheili, bara Bruat kommer derifrån. i ENGLAND. London den 24 Febr. Bland de kapitalister och bankirer, som i går infanno sig å sinansbyråen, för att underrätta sig om vilkoren vid det beslutade statslänet af 8 mill. e, observerade man herrar J. L. Goldsmith, Th. Baring, Fr. Ricardo, B. S. Lloyd, Rothschild o. a. Dessa vilkor äro hufvudsakligen följande: 1) I anbuden skall uppgifvas det penningebelopp, som entreprenören är beredd att lemna för hvarje 100 Äe astocko i 500 consols; 2) någon provision erhålles icke; 5) inbetalaingarne ske på 8 terminer (den första den 5:te Mars, den sista den 15:de Okt. innevarande år), nemligen 1200 de 7 första och 1600 den sista; obligationerne