Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1847, sida 1

m. m.; så finner man hela vigten af att hafva blicken fästad på vilkoret för en bättre framtid ät fäderneslandets arbetande befolkning; och man olvertygar sig så lätt, att Sveriges allmoge aldrig, utan att förråda sina esterkommandes rätt och bästa, kan ingå på en reform i representationen, hvilken icke tillika betryggar den om en reform i skutleväsendet, och den der ater aldrig blifver wajlig, om de nuvarande ståndsoch lontagare-interessena bibehalla hela sin öfvervigt i den nya representationslormen, samt dertill finna förokadt stöd hos regeringsmakten. Heldre måtte Bondeståndet då fortflara i den svära strid, det nu har inom Ståndsrepresentalionen att kämpa; men i hvilken den äger profvad erfarenhet, vanda stridsmän, dugliga vapen, säkra taktiska reglor och slutligen, hvad. som är af ailt det bästa — hela landets välönskoiogar för seger. kampen måste uthåflas, intilldess en rättänkande regering öppet vill ställa sig i spetsen för sin och folkets bufvudangelägenhet och med åsidosättandet af allt misstroende till nationens rättskänsla och uppossrande nit för det allmännas fördel, med den stora mängden samverka för eu sannt och upplyst ombudsmannaskap. En sådan tidpunkt maste, genom sakernas egen makt, inträfla. Den, som kan något bedomma Svenska folkets rätta ställning, inser lätt, att stunden icke en gång kan vara aflägsen; den påskyndas af de alltmer sorgliga verkningarna al elt i grunden onaturligt system, i nåstan alla, delar af samhbällsbestyren, — Då kan man hoppas, alt kraft och allvar skola befästa sanning och rätt; ty ett stort folks vilja än emotstandlig, om det handlar med lugn och besinning, i tidens anda.