ö ö ö ö höldingen benåget losvade omhesörja, och alt vid den ännu endast förslagsvis skeende teckningen skulle egendoms hela taxeringsvärde utsättas och såsom ett minimum bårat bestämdes 2000 Rdr rgs. Länets indelning i vissa distrikler, åtvensom val af gode män, ansägs kunna lor narvarande upyskjutas. — Den beryktade arreslan en Carl Silk, hvilken sör någon tid sedan ertappades efter den valdsamma rymning, som han i Okt. 1845 härilrån gjorde, hade, jemte langen Johannes Nilsson, en af dem, som begingo rånet på Håggalorp hos enkefru Lundgren, beredt sig lilllälle all tidigt pi morgonen förl. Söndag komma ut ur det gamla läoshäktet. De voro bada, såsom behäftade med venerisk smitta, sorvarade i sårshildt rum innanför gamla köket, dit de banat sig väg genom alt vid flera löregående eldningar i rummet hafva med ett förskaffadt mindre jern utsvedt eu stycke ur dörren, bvilket arbete de doldt med ofverstrykande al tuggadt bröd och potatis. Ned sonderskurne lakan hissade de sig ned a väggen utför köksfönstret, hvarvid likväl Silk blef illa vrickad i ena foten, så att Nilsson måste bära honom osver bron, men lemnade honom liggande bortom ett magazin vid 8s. k. lille Bommen. Der nödgades han fram på dagen sjelf påkalla några förbifarandes hjelp att alersorsla bonom till länshaktet. Båda voro lorsedde med jernblack om ena foten. Nilsson fortsatte icke desto mindre kosan. Urr länsnolarien Losmark och ingenior Hultström estersatte den afvikne och efter läng kringvandring lyckades den sednare att på e. m. uppspära flyktingen, som vid antråfsandet och förspord hotelse stadnade och maste derelter återvända. De sålunda tillrattakomne brotislingarne halva nu bada blilvit sorsedde med säkrare sangsel. (M. W.) AH3 —