na, märker deremor ej sorändringen, eller anser den såsom en oordning, ropande dervid oupphorligt på ordning, nemligen på den gamla ordningen; under det den nya redan, utan att af bonom förmärkas, är i full gång. Det är tydligt, att den, bvars verksambet omfattar flera sorewal för meusklig idoghet, lättare kommer till denna insigt, än den, som är inskränkt till ett enda. Insigten är newligen en komparatif insigt, och uppstår genom jemsorelsen. Sa gör den sig snarast gällande hos handelsmannen, manufakturisten; sednast, trogast hos handtverkaren, hvilken sorändringen vanligen kommer på lilvet, innan han märkt den, langi mindre anat dess orsaker. Han liknar deri ett utur sid ide uppskrämdt djur, som rusar mot sin fiende till sitt eget förderf. beral dessa i sednare tider så vanliga sammanrotningar af arbetarne emot deras brodherrar. Det är en blind drift, som af det ovana ljuset blir ännu blindare och argare. Också slår den säkrast ut till deras skada, som derat öfverlemna sig och rusa in i nya, för dem främmande sorbällanden, hvilka snart föra dem längte, än de kunnat föreställa sig. Hvad bar resultatet blilvit af alla dessa sammansättningar? förballrade arbetsmethoder, i hvilka vetenskapen mångfaldigt ersätter bristen as reducerad handkraft: — vidare, sasom en följd deraf, nedsatta arbetslöner, och likvåäl — besynnerligt nog — ökad produklion och honsumtion, till den grad, av den friare asslittningen föder längt flera händer, än under den gamla, barbariska ordningen! Det är det sprong midt in i tingens nya ordning, hvartill hvar och en masse beqväma sig. Visserligen ofta ett halsbrytande företag! — Ölvergängen kostar många osler. Hvar och en, som lelver i en dylik osvergångsperiod, måste vara beredd derpå — lycklia, om ban ej blott äger öga för sina sorluster, utan älven sor de mangsaldiga friska källor till ny verksamhet, som springa honom till mötes. Ty hvad som nu i verlden soregar är: — arbetets befrielse, en verklig incarnation at den mången så förhatliga personlighels principen, hvilken allt mera träder in i verkligheten. Å de olika synpunkterna, de olika omdömena! Denna frihet är detsamma som oordning ropa tusen roster. Den är tvertom en ny sig utvecklande ordning, dermed trösta sig andre, verksamme, visare. All friheten, om den ock, för en tid och osvergängsvis medfor oordning, dock följer sin oegen ordning, och utvecklar ur sig sjell sin egen al skaparen hos sig inplantade lag. Det är liberalismens; bela tro, och den forer till salighet, Hvad är en konservatism, som förkastar denna Guds gasfva? Eu fasthållande af det förgänaliga i sin förgängelse, ej mindre srtukilost än innerligen och omatligen absurdt! val må detta tänkesätt trösta sia med en egen, hogre visdom, obegriplig för mängden. Dennavisdom skyr for det uppgaende ljuset. I den mohn detta sänker sig från höjden till daläerna, upphör ock måängdens tro på densamma, såsom en för solstralen försvinnande dimma: och dermed är äfven det böast onaturliga förbundet mellan de så kallade konservativa och populara interessena brutet, hvars vedervärdiga bländverk ännu på ömse sidor är det så ola aberopade stodet lor den mest såkunniga vidskepelse, lIvad är den nya tingens ordning? Dess lag utvecklar sia dagligen tydligare; dess material ligser redan till en så stor del för ogonen, att man deraf kan döma dess beskaffenhet och den lramgående ordnande andan. bDetia material är de menskliga hrafternas och behofvens dageligen, slundelisen allt mer utvecklade, genomgripande gemenskap och vexelverkan. benha nya, men i sjeltva verhet urgamla, arbetets lag är intelligensens egen, som verkar i allt större banor. — Deraf beroendet, deral vexelverkan i alla yrken, lika känd, som erkänd, och som i min af detta allt innerligare erkännande, allt mera direkt kommunicerar med sitt eget väsende, och ur det vexa dagligen, stundeligen nya, ohade krafter. Derföre är hvarje shenbart nederlag för den en verklig seger. Den behofver blott vidiöra jarden, för att känna sig hemma, och åter un ! i uppstå med förfriskad hälsokraft. Man beböfver blott i detalj betrakta denna odödliga princip i dess verkningar, lör att bellana 2 D op — ÄA2.. 1 Pe åa AA