HL. OL. BORN DIES 1 FERDINAND INTET EP — STYCKEGO DS. TnE HONOURABLE H. W. ELLSWORTH. Uti ett Amerikanskt litterärt Magasin, med titeln Knicherbooker, för Juli månad 1846, förekomma töljande uppgifter angående Förenta Staternas cbarge dMaifaoires i Stockholm, Mr Ellswortb. Han är, beter det i nämnde skrift, sonson till Chief Justice Ellsworth och dotterson till E. Goodrich från NewHaven, tvenne ibland de mest begäsvade och utmärkta män i värt land. Såsom student erhöll han biskop Berkeleys medalj i Yale för sin skicklighet i arekiskan och Platos filosofi. Han flyttade sedan till Indiana, der ban utmärkte sig såsom talare och politiker ; och ehuru den yngste, som någonsin blifvit sänd säsom ombud till ett främmande hof, rekommendeades ban till denna beställning hos Presidenten af alla statsmyndigheterna inom staten Indiana, guvernören, senaten och representanternes kammare, cheien sor domaremahten (ChiefJustice) samt flere enskilde utmärkte män. fir Ellswortb har också uppträdt såsom försattare i topograsi och landthushallningen med tvenne arbeten: det ena en beskrisning öfver ett distrikt afIndiana samt dervarande jordbruhssätt, det andra ett arbete öfver svinskotseln, det utlorligaste, som bli vit nigifvet i Förenta Staterna, och hvaraf redan flera upplagor utkommit. DEN FÖRSTE SLAFHANDLAREN. Euligt ett nyligen i England mkommet arbete af John Barrow Esquire oher de brittiska sjobjellarne under Blisabeths ud, bar sir Jobn Hawkins varit den lorste som lagt grund till den afrikanska slatbandeln. Han seglade är 1562 med tre skepp till Guineakusten och var lycklig nog att pa Slerra Leona göra 500 negrer till fångar. bermed gick han till Hispaniola, hvarest han soryurade dem for bögt pris. Detta förmådde bonom att är 1564 förnya företaget i större skala. Ulan gick till våga helt enkelt på det sättet, all ban steg i land på hvad ställe som helst al kusten, omringade närmaste by och uppbringade männer, qvinnor oeh barn, som påtråtlades. Satte sig någon by till motstånd, så bringades folket med några gevärssalvor snart tili reson. Men understundom drog han dock det kortaste straet. Vid en expedidion, då han endast fick 40 negrer i sitt väld, dödades 7 af bans folk och 27 sårades. En annan gång sårades sen mångd al hans folk med giltiga pilar, bvilket medforde döden äfven för dem som blifvil lindrigast särade, och dervid den besynnerliga omständigheten inträffade, att de tio dagar fore sin död icke kunde öppna munnen.