Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1847, sida 3

SETNCUE7LG:d EDÅ. I Norrige sorehomma ännu bland allmogen minga traditioner om Carl den Xi:te, från den tid ban läg der i kriget. 4å. Faye har i sin förträffliga samling af aNorshe Folkesagna meddelat åtskilliga sådana, bvaribland också följande: Kungen kom en gång efter en besvärlig ridt med sina följeslagare in till en bondhustru, af hbvilken han begärde något att spisa. (vil du bave tommeklining eller knivklining ?24 frågade gumman. (Lat mig få tumwehklininge, svarade kungen; qvinnan skar då en skilva bröd och Smorde smöret ganska fast derpå med tummen. be andra loredrogo deremot aknilkliningene dervid hon begagnade en kuil för att pålägga smorskifvorna. Carl stack sin frukost i fickan och steg straxt igen till bäst. Sedan de ridit en stund, skulle de hålla måltid, och kungen bade nu sin fornöjelse i all se sina män få hålla till godo med torra brödet, emedan i kölden den lösa kuiskliningen hade under vägen fallit af, medan deremot kungens tummeklining, I I l i I i ! bållre bearbetad, var i fullkomligt beball. (Nordljuset.) I den trakt vid Bergen i Norrige, som kallas Sönder-Mör, bor ett högst karakteristiskt folk, som i flera asseenden kunde förtjena sin egen historia. De äro ytterst klippska och uppväckta, samt utmärka sig framtor alla andra racer i Norrige genom ett alldeles ovanligt hvad man kallar födgeui. De vandra, likt de svenska Westgötharne, omkring i landet och drifva handel, men det är ett ordspråk att ingen abissekrämmera, bur siisiig han än må vara, nägonsin törs komma till Sonder-Mör, emedan han kan vara viss på att abli asnydta af böndernaa En annan sågen påstår att alla mansolk härstädes bära namnet Ole; på en skuta från SönderMor hette en gång alla man Ole, med undantag af styrmannen; ban hette — Ole Olsen. (Nordljuset.) Charles Fox, den namnkunnige engelske statsmannen, förstörde, sasom yngling, pi sina resor å kontinenten ofantligt mycket pengar, och så svag hans far, lord Holland, än var för sin käre son, sa blef det ändå slutligen allt för rasande. itlan gjorde sin gunstling i början lindriga och sedan skarpa sorebråelser samt sorklarade äntligen rent ut, alt han ej galve honom en enda skilling mera. aåse dig omkring bland alla dina vänner och bekantar, skref lord Holland vid detta tillfälle, aom du bland dem blott kan siana en enda, som är hälften så liderlig som du.9 Fox svarade sin far: ä(lag har solje min håra pappas råd, men får ärligt bebånna, att jag icke funnit hvad jag sökte.n En tysk furste, som var en dålig husbållare och, för att reparera sina genom alla slags utsvåsningar förstörda finanser, pålade sina undersåter svåra skatter, träffade en gang, då han var ute på jagt, en bonde, som icke kände honom. Han inlät sig i samtal med bonden och frågade bonom hvad hans mening vore om de nya pålagorna. abet är den uppoch nedvända passionshistorieno, svarade bonden, ty i den lider en för alla, och vi lida alla för en.9 I förde den utmattade i ett rum, och i största hast anskaffade nara förfriskningar. gjorde sig det åter